Tystnadskulturen breder ut sig på Sörmlands myndigheter

Den grundlagsstadgade meddelarfriheten ger var och en rätt att muntligen lämna uppgifter för publicering. Den gäller alla, även privatanställda och arbetslösa, men anställda inom offentligt finansierade verksamheter har ett större skydd mot att straffas av sin arbetsgivare.

Rättigheten har funnits inskriven i den svenska Tryckfrihetsförordningen sedan 1949, men ändå är det förbluffande få som ens vet att den existerar. Det blev uppenbart med tidningens stora Öppenhetsenkät i januari 2020, som visade att två tredjedelar av anställda inom regionen, kommunerna och länsstyrelsen i Sörmland inte kände till begreppet. 

Nu har vi gjort om undersökningen – och kan konstatera att bristerna kvarstår.

Dessutom visar årets enkät på en oroväckande trend.

LÄS OCKSÅ: "Uppenbart att kunskapen brister" – experten Nils Funcke reagerar starkt på tidningens undersökning.

Nära en fjärdedel (24 procent) av deltagarna svarar att de inte skulle våga tipsa medierna om missförhållanden, en förändring från 21 procent i förra omgången. När vi frågade de anställda om varför de inte skulle våga får vi svaret att de är rädda. Inte nödvändigtvis rädda för att bli av med jobbet, men för att bli omplacerade, utsättas för mobbning eller få sämre löneutveckling.

Nästan lika många (23 procent) uppger att de blivit instruerade av en chef eller kommunikatör att inte prata med medierna. Också det är en försämring, från 20 procent i förra mätningen.

Sammantaget går det att tolka de här uppgifterna som att allt fler drar sig för att göra sin röster hörda på arbetsplatsen, med den förödande konsekvensen att det blir allt tystare på de sörmländska myndigheterna.

Men det finns också ljuspunkter. Som att fler säger att de fått information om meddelarfriheten från sin arbetsgivare. Det visar att regionen, kommunerna och länets statliga myndigheter verkligen har satsat på att utbilda sina anställda om vad som gäller.

Samtidigt går det att ifrågasätta vilket värde den här informationsinsatsen egentligen haft. Det är nämligen fortfarande cirka två femtedelar av deltagarna – en i stort sett oförändrad andel sedan förra enkäten – som uppger att de inte vet vad meddelandefrihet är.

Det finns också stora skillnader mellan de olika myndigheter och kommuner som är med i undersökningen. Länsstyrelsen och de statliga myndigheternas Sörmlandskontor ligger långt bättre till på i stort sett alla områden. Vingåkers kommun har höjt sig rejält från förra mätningen. Andra, som Flens kommun och Region Sörmland, har fortfarande ett arbete att göra, framförallt när det gäller att informera de anställda om vilka rättigheter de har.

Årets undersökning visar också att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring vilka handlingar som myndigheterna är skyldiga att lämna ut enligt offentlighetsprincipen. Endast 53 procent säger sig ha koll på det. Särskilt EU:s dataskyddsdirektiv, GDPR, förvirrar. Enbart 29 procent av deltagarna svarar korrekt att GDPR inte påverkar offentlighetsprincipen. Övriga svarar antingen felaktigt ja på frågan eller att de inte vet.

I år görs undersökningen i samarbete med våra systertidningar inom Norr media, vilket innebär att vi har möjlighet att jämföra resultaten för de sörmländska myndigheterna med motsvarigheterna i Norrbotten. Och tro det eller ej, men det verkar som att offentliganställda i norr har ännu sämre koll än i kollegorna i Sörmland. Läs mer om Norr medias resultat här.