Sedan regionen tog över 1177, har färre patienter hänvisats till akuten.
Under 2022 var det bara i mars och augusti, som målet om max 15 minuters snittväntetid till 1177 nåddes: I mars var medelväntetiden just 15 minuter, i augusti 13. Övriga månader låg den högre, ibland marginellt, som i september, med 16 minuters medelväntetid, ibland rejält, som i december med 30 minuter.
Hittills i år ligger medelväntetiden på 22 minuter.
Eftersom siffrorna visar just väntetiden i genomsnitt, innebär det att somliga får vänta betydligt längre: Nyligen fick exempelvis en person vänta i närmare en och en halv timme, innan någon svarade.
Frågan om hur 1177 ska skötas har varit politiskt omdebatterad ända sedan regionen tog tillbaka verksamheten i egen regi 2020. Från oppositionspartierna restes under förra mandatperioden krav på att återigen handla upp tjänsten för att få bukt med de långa väntetiderna.
Från de styrande partierna framhålls dock, nu liksom under förra mandatperioden, att 1177 i egen regi fört med sig flera fördelar. Dit hör att andelen hänvisningar från 1177 till akuten och till primärvården minskat, medan andelen egenvårdsråd ökat.
Därmed avlastas sjukhus och vårdcentraler, och tillgängligheten till akutmottagningarna och i primärvården blir bättre.
Enligt Sabina Kalaitzis Barrögård, verksamhetschef för 1177, har detta blivit möjligt tack vare en god kvalitet på samtalen – något som även kan kräva en något längre samtalstid.
– Om du ska ha möjlighet att lyssna på vad patienten som ringer in beskriver och göra det utifrån en viss samtalsmetodik och arbetssätt, då tar det lite längre tid, det går kanske inte att göra på tre minuter, säger hon.
Enligt Sabina Kalaitzis Barrögård finns det inget som tyder på att för få patienter har hänvisats till en vårdcentral eller akutmottagning, utan det handlar om att hänvisa till rätt vårdnivå.
– Vi har ett stort ansvar, vi ska vara rädda om de resurser vi har när det kommer till vård. Alla ska få den vård de behöver, men man ska inte heller få en högre vårdnivå än vad man behöver, säger Sabina Kalaitzis Barrögård.
Att målet för väntetiderna inte nås beror till en del på personalbrist. Även yttre faktorer, som om det cirkulerar många infektioner samtidigt i samhället, eller olika råd under pandemin, spelar roll, enligt Sabina Kalaitzis Barrögård. Verksamheten är fortfarande inte fullt bemannad och rekrytering pågår.