"Jag önskar att man hade kunnat hitta byggnader i Strängnäs där man hade kunnat lösa de här programbehoven. Istället för att bygga nya. Att man hade hållit sig utanför murarna helt enkelt”, säger Torun Hammar.
2020 vann Strängnäsbon Markus Grieser den av domkyrkoförsamlingen utlysta arkitekturtävlingen för att förnya domkyrkan som mötes- och arbetsplats.
Förslaget innebär bland annat två nya byggnader i anslutning till domkyrkan, samt nya användningsområden för delar av kyrkobyggnaden.
Torun Hammar och hennes kollega Lotta Lehmann anser att det finns en mängd negativa aspekter med förslaget.
– Det här kommer innebära jättestora ingrepp i kyrkberget i en miljö som haft stor betydelse för svensk historia sen vikingatiden. Men det är också att man planerar ett stort nybygge innanför de gamla kyrkmurarna. Att domkyrkan ligger ensam på en kulle med lågbebyggelse runt omkring är det som gör Strängnäs till vad det är, säger Torun Hammar.
Att låta vissa delar av kyrkan bli funktionsytor som mötesrum och öppna kontor ser hon som extra allvarligt, särskilt med hänsyn till att det redan finns ytor i församlingshemmet som hon menar går att använda till detta.
– En kyrka behöver man i vanliga fall bara restaurera någon gång vart hundrade år. Men börjar du ha kontor och mötesrum i byggnaden så kanske man efter några år tycker att det här kontoret inte funkar så bra. Då måste man bygga om mycket oftare.
Torun Hammar understryker att det arbete som sker kring, runt och under kyrkan kommer att medföra väldigt höga risker både ur ett ekonomiskt och tekniskt perspektiv.
– Jag tycker att det är väldigt konstigt att man valt att gå vidare med ett förslag som innebär så stora ingrepp i en av Sveriges absolut finaste kulturhistoriska miljöer. Den historiska betydelsen riskerar att devalveras. Det blir en banalisering av ett jättefint stadsbyggnadsvärde.
En visualiseringen över hur det skulle kunna se ut med de nya byggnaderna på domkyrkoplan.
Strängnäsbon Markus Grieser är den arkitekt som 2020 vann den internationella arkitekttävlingen om domkyrkobergets nya utseende.
I sociala medier är det flera som delat Torun Hammar och Lotta Lehmanns åsikter.
"Svenska kyrkan verkar inte se värdet av det kulturarv som de förvaltar"
"Hur kan man ens komma på tanken att gör detta med ett historiskt kulturarv?"
"Att agera i hast, har vi inte sett tillräckligt av det i Sverige? Om och om igen… Ett ingrepp som detta borde få mogna minst 5–10 år innan några beslut sätts i verket!"
Marie Rydén Davoust, diakon och projektledare i Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö, säger att församlingen har börjat sammanfatta ett svar till Torun Hammar och Lotta Lehmanns artikel för att bemöta den kritik som framförs i den.
– Det har hänt väldigt mycket i utvecklingen av förslaget på de tre åren som har gått sen förslaget vann tävlingen. Det är en pågående process tillsammans med övriga aktörer på Domkyrkoberget, som har pågått i över 10 år.
"Vi är i allra högsta grad medvetna om de höga kulturhistoriska värden som finns i den här miljön", säger Marie Davoust Rydén, diakon och projektledare.
Till exempel så berättar Marie Rydén Davoust att det inte är tal om att bygga några kontor i domkyrkan, det blir inte heller någon stängning av koromgången som det står i artikeln, som utgår från förslaget från 2020.
– Vad vi gör inne i kyrkan blir istället att försöka använda de ytor som idag används till förvaring på ett bättre sätt, så de blir tillgängliga för fler människor.
Hon berättar att de tilltänkta byggnaderna på domkyrkoplan också har minskats i planen med åren. Både utifrån vad de ska fylla för behov och för att minimera riskerna under byggnationen och inte minst att minska påverka på den viktiga kulturmiljön.
– Vi vill att det här ska bli en bättre och levande plats för människor, och som kan fortsätta vara det över lång tid.