På Europaskolan har många elever under flera år fått högre kursbetyg jämfört med betygen som de fick på nationella proven i motsvarande ämne. Därför var den fristående gymnasieskolan i Strängnäs en av 30 skolor som granskades av Skolinspektionen förra året, med fokus på perioden 2014–2019. Detta har Strengnäs Tidning berättat om tidigare.
Nationella provet är ett av flera bedömningsunderlag när betyg ska sättas, och det finns inget automatiskt likhetstecken mellan provresultatet och kursbetyget. Skolinspektionen har heller inte ifrågasatt om Europaskolans betyg är rättvisande eller inte. Det som myndigheten efterlyst är analys och problematisering kring avvikelserna för att ta reda på om de är motiverade eller inte.
Vilka åtgärder har vidtagits efter Skolinspektionens granskning?
– Nu gör jag en egen analys så fort de nationella proven är rättade, i stället för att invänta Skolverkets officiella statistik som kommer sent på hösten året därpå, säger Marcus Lindvall som är rektor för Europaskolan.
– När lärarna har gått på sommarlov sätter jag mig med en sammanställning av de olika betygen. I augusti kan vi sedan direkt ta en diskussion, om elever inte fick samma kursbetyg som betyget på nationella provet. Om det finns en avvikelse så behöver läraren göra en skriftlig motivering, fortsätter han.
Vårterminen 2023 var det 18,7 procent av eleverna på Europaskolan som fick kursbetyg ett eller flera betygssteg över ett provbetyg i engelska, enligt Skolverkets statistik. Vad kan förklara sådana avvikelser?
– En lärare ska ju väga in allt den vet om elevens kunskaper när betyget sätts. Det är naturligt att fler kursbetyg är högre än de nationella provresultaten, eftersom det finns ett tidsspann emellan dem. För prov som skrivs tidigt under terminen hinner undervisning sättas in där eleverna har kunskapsluckor.
Vad är din uppfattning, förekommer så kallade "glädjebetyg" på Europaskolan?
– Nej, min bild är att det inte gör det. Eleverna själva säger ibland att det verkar vara lättare att få höga betyg på andra ställen, och att de upplever att vi ställer tuffa krav på dem. Min bild är våra lärare är noggranna med att sätta rätt betyg, säger Marcus Lindvall och berättar om ett mångårigt arbete med betygskonferenser och diskussioner ämneskollegor emellan.
I höstas skickade Marcus Lindvall in sina svar på Skolinspektionens frågor, och nu har myndigheten avslutat granskningen utan krav på kompletteringar.
Kommunala Thomasgymnasiet har inte genomgått motsvarande granskning av Skolinspektionen. Mikael Källarsson tillträdde som rektor vid detta läsårs start. Han har därmed inte själv arbetat med frågorna på just Thomasgymnasiet, men säger att en analys av avvikelserna mellan de två sorternas betyg är en del av det löpande kvalitetsarbetet.
Skolverkets statistik visar stora avvikelser på Thomasgymnasiet, åt båda hållen. 30 respektive 40 procent av eleverna fick högre kursbetyg än de lyckades uppnå i två olika nationella matteprov. Och omvänt fick drygt en fjärdedel av eleverna ett kursbetyg som var ett eller flera betygssteg under det nationella engelskaprovets.
Hur ser du på att upp till 40 procent av eleverna fått högre kursbetyg i matte än på nationella provet?
– Det är svårt för mig att säga i detalj. Är det få elever som skrivit provet så kan det vara en eller ett par individers resultat som ger stora utslag. Nationella proven är heller inte det enda examinationsmomentet under en kurs utan läraren ska bedöma helheten, säger Mikael Källarsson.
Och vad skulle kunna förklara att drygt en fjärdedel fått ett lägre kursbetyg, jämfört med deras nationella prov i engelska?
– Det är samma sak där, detta är ett prov av flera under läsåret. Alla moment som ingår i kursen kanske inte testas i nationella proven, och de kan ha gått sämre.
Förekommer "glädjebetyg" på Thomasgymnasiet?
– Jag har svårt att uttala mig om det, men min känsla är att det inte förekommer. Andelen höga betyg är ganska låg och jag tänker mig att det hade varit fler A:n och B:n om vi hade haft glädjebetyg på vår skola.