Terrortillslaget i Tyresö kan vara ett av landets första exempel på en så kallad "crossover", enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.
Söndagen den 10 mars häktades fyra män i 20-årsåldern efter flera Säpotillslag mot ett antal adresser i Tyresö strax sydöst om Stockholm.
Samtliga fyra män misstänks för grovt vapenbrott, men två av männen misstänks även för förberedelse till terroristbrott.
I en artikel av Svenska Dagbladet säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, forskningsledare vid Försvarshögskolan, att fallet sticker ut. Enligt honom visar det tecken på ett mönster som utomlands är välkänt, men hittills ganska okänt i Sverige.
Fenomenet kallas "crossover" och myntades i Danmark. Det beskriver skeendet när personer misstänks ha ena foten i organiserad brottslighet och den andra i religiös eller politisk extremism.
Om så är fallet i Tyresögripandena kan det vara ett av de första exemplen på fenomenet i Sverige, menar Ranstorp.
Men faktum är att det i Strängnäs finns ett fall som delvis innehåller liknande element.
För när en sprängladdning briserade på Svedjeägen i Strängnäs rapporterades det i flera olika medier om misstänkta kopplingar till det kriminella nätverket Foxtrot.
Explosionen orsakade mindre skador på fastigheten, bland annat förstördes dörrfönstret hos ett äldre par som bodde på adressen, men polisen misstänker att sprängladdningen placerades vid fel adress.
Polisen har inte velat spekulera i vem som kan ha varit måltavla eller vad motivet till explosionen var, men säger att de är medvetna om att det finns personer i området med kriminell historia.
Det handlar bland annat om en man med koppling till en adress i grannskapet som har förekommit i polisens utredning om den morddömda tonåringen som greps i en husrannsakan i Strängnäs. Mannen ska även ha umgåtts med högt uppsatta personer inom Foxtrotnätverket i Strängnäs.
Ytterligare en yngre man, också han med kopplingar till platsen, har bland annat dömts för ett grov misshandel och rånförsök i Strängnäs. I det fallet dömdes han ihop med en 16-åring som i ett annat rättsärende åtalades för mordförsök efter två skjutningar i Nyköping. 16-åringen friades för mordförsöken men dömdes för två fall av grovt vapenbrott.
Men den yngre mannens kontakt med rättsskipande myndigheter slutar inte där. I början av april förra året greps han i samband med att Säpo genomförde gryningsräder mot flera adresser i Linköping, Eskilstuna och Strängnäs. Enligt tidningens kartläggning har han en lång historia av utåtagerande beteende och upprepade kontakter med myndigheter.
Källor till tidningen berättade då också att han hade radikaliserats i sin muslimska tro under en tid. Bland annat hade han börjat frekventera Al-Rahmanmoskén i Eskilstuna. Den moskén har tidigare kopplats ihop med personer som rest ner till Syrien för att strida för terrororganisationen IS.
Den yngre mannen är sedan augusti 2023 försatt på fri fot men misstankarna mot honom kvarstår.
Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.
Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo, kan inte gå in på specifika ärenden, men säger att fenomenet som helhet inte är obekant i Sverige.
– Så länge grov organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism har funnits så har det funnits mer eller mindre tydliga kopplingar på olika sätt, men det är riktigt att vi har börjat belysa det i högre grad än vi gjort tidigare, säger han.
Enligt honom är kopplingarna mellan de två världarna mångfasetterade.
– Å ena sidan finns det individer inom den våldsbevakande extremistmiljön som genom brottslighet dels finansierar sitt eget leverne, men även använder intäkter genererade genom brottslighet till sin ideologiskt övertygade verksamhet.
Men även ökad trängsel i fängelser kan riskera att skapa en miljö där gängkriminella och våldsbejakande extremister delar fler kontaktytor, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning.
– Det våldskapital som besitts inom den grova organiserade brottsligheten och tillgången till vapen är någonting som den våldsbejakande extremismen kan utnyttja eller dra fördel av, säger Fredrik Hultgren-Friberg.
Enligt Säpo är den ideologiska övertygelsen inte alltid den starkaste drivkraften, framförallt bland unga som ofta är föremål för rekrytering.
– Det kan vara sånt som den rena våldsfascinationen, framför allt hos unga aktörer. Den kan ju kanaliseras såväl som genom våldsbejakande extremism som genom brottslighet. Man klär snarare en fascination för våld i en ideologisk skrud vilket gör att det blir ganska komplext för såväl oss som för polismyndigheten att hantera, säger Fredrik Hultgren-Friberg.