På raksträckan vid Gorsingeberget har det bildats stora spår efter streetracing-tävlingarna.
I förra veckan kunde tidningen berätta om de illegala streetrace-tävlingar som körs på Fjädervägen vid Gorsingeberget med jämna mellanrum.
Tävlingarna – som körs under stort hemlighetsmakeri – arrangeras inför flera hundra åskådare och polisen beskriver hela situationen som ett "allvarligt problem".
Tidningen har träffat en av förarna, som även är med och arrangerar tävlingarna
– Det är en livsstil. Allt kretsar kring bilar. Är du något här, så är du något. Det går inte att jämföra med något annat i samhället. Jag åker aldrig på någon semester, jag jobbar dubbelt för att ha råd med det här. Sedan att det är olagligt, det spelar ingen roll. Hade du älskat att spela golf trots att det var olagligt så hade du fortsatt i alla fall, säger personen som vi kan kalla för Anton, men som egentligen heter något annat.
Anton är en man i yngre medelåldern med ett jobb inom underhåll och service.
Hemma i en medelstor stad i Sörmland har han både flickvän och barn. Det stora intresset är dock bilar.
Och under sena helgkvällar arrangerar han de illegala streetracing-tävlingar som körs runt om i länet. Bland annat de vid Gorsingeberget och Kjularakan.
– Polisen vet om att vi håller på. Men det här är något som både försiggår och kommer att försiggå. Det är som Sverigedemokraterna i regeringen. Det kommer att finnas där trots att ingen vill ta i dem. Så lös problemet i stället. Ge oss en plats att köra på utan att det ska ställas en massa krav, säger han.
Anton berättar hur själva tävlingarna går till.
Tidigt under veckan skickas ett sms ut till berörda förare. "Race, lördag, Strängnäs", kan det stå.
Därefter tas en plan fram för var racen ska köras och väl på plats vid en samlingspunkt i berörd stad lottas ett slags slutspelsträd fram för att se vilka förare som ska ställas mot varandra.
På samlingsplatsen får bara en förare och en ur teamet ingå för att inte dra till sig uppmärksamhet. Enda gången det blir inställt är om det regnar.
Oftast körs samtliga lopp på en och samma raka. Men i takt med att intresset blivit större och allt fler bilar anmäler sig har antalet tävlingsplatser ibland ökat och de två slutspelshalvorna genomförs då på två olika ställen.
Snabbast bil vinner. Men själva vinsten till slutsegraren består inte av mer än äran och några tusenlappar som täcker soppa och slitage.
– Vi som kör är egentligen inte ute efter det olagliga. Det kanske kittlar mer för publiken. Men vi förare skulle lika bra kunna köra på Malmby flygfält, men problemet då är att det kostar pengar. Då ställs det en massa krav på att ambulans och räddningspersonal ska finnas på plats. Det går inte. Folk lägger redan flera hundratusen på sina bilar, då vill man inte lägga 10 000 på att hyra en bana som vi kan "hyra gratis" på gatan.
Ser du på dig själv som att det ni håller på med är brottsligt?
– Nej, jag gör faktiskt inte det. När vi håller till uppe vid Gorsingeberget begår jag inte ett värre brott än de som kör 140 km/h på motorvägen.
I samband med att sms:et till förarna gått ut börjar även de första förfrågningarna från intresserad publik att trilla in. "Tävling i helgen? Var? När?", står det ungefär.
Innan veckan är slut har mellan 100 och 150 likadana meddelanden trillat in i Antons inkorg.
– Vi hade kört utan publik om det gick, men det går inte. För de kommer fram och hittar oss oavsett, säger han.
Polisen säger att de har koll på loppen, men att komma åt de som arrangerar och kör loppen är nästintill omöjligt.
Anton berättar att man har spejare vid varje infart och skulle en polisbil komma in får man information om det samtidigt som publiken kan blockera vägen för att de tävlande förarna ska hinna undan.
– Mycket av det polisen säger är helt rätt, men annat som de säger håller jag som ren skrämseltaktik mot andra medborgare. Vi är ingen fara för andra trafikanter, vi kör ju inte när vi får möte. Vi har stenkoll på om bilar är på väg in eller ut och har telefonkontakt med alla vi behöver.
– Jag skulle säga att vi har lika bra koll på polisen som polisen har på oss. Vi vet om att polisen kommer innan polisen faktiskt kommer.
Det händer att polisen får nys om loppen i tid och försöker upplösa dem. Under den här säsongen har två av loppen i Strängnäs störts av polisen, men inte upplösts helt.
Enligt Anton är det först när polisen kommer och upplöser loppen som de största problemen uppstår.
– Då finns det 28 förare som bara står och stampar. Alla som vill visa vad de kan för kvällen. Och om det sen blir avbrutet av polisen så blir det en press på oss som styr. För det kommer att köras oavsett den kvällen. Det ska köras av, oavsett om det så blir klockan fem på morgonen.
– Men då uppstår en annan situation där vi måste flytta oss. Och lek med tanken att det blir på Strängnäsbron i stället. Då åker vi ner dit och spärrar av med blockbilar på båda sidor för att köra. Samtidigt kanske folk som inte är från trakten får i uppdrag att hitta egna ställen att bränna av sin repa på för att det ska gå snabbare. Och samtidigt kommer publiken att vilja ta sig fram till vilket pris som helst, de skulle stå på broräcket om det gick. Då kommer vi till en situation där vi inte längre har koll, vilket vi hade uppe vid Gorsingeberget. Då uppstår problemet.
Hans åsikt är att om polisen kommer dit så är de där för att hitta fel på bilarna och ge kraftiga böter. Mer än så kan de inte göra eftersom tävlingarna stoppats.
– När polisen är på väg får vi höra det och då tar vi inte fram några bilar. Och står det några på startplattan så backar vi undan dem och sedan flyttar alla bort från bilen. De måste ju ta en på bar gärning egentligen för att kunna straffa dig. Annars kan polisen inte göra mer än att bötfälla en för dåligt mönster på däcken. Men åker du dit så är det bara att ta sitt straff. Du är med i leken och vet vad du ger dig in på.
Olyckorna är få men de förekommer, berättar Anton.
Vad han kan minnas har det inträffat fyra riktiga olyckor under de nästan 20 år han hållit på med streetrace.
Vid ett tillfälle, för ett drygt år sedan, var Anton själv inblandad.
Han tappade kontrollen på bilen under ett race, åkte rätt in i skogen och bilen fastnade i en stubbe. På sju minuter hade publik och medtävlande fått bort Anton, 25 man lyft bort bilen från stubben, lassat i den på ett släp och skjutsat iväg Anton till sjukhus. Under resan fick han order att säga att han varit med om en annan olycka.
– För en cross eller fyrhjuling går inte att spåra med regnummer eller liknande. Då är det en singelolycka som polisen aldrig får veta om. Vi som förare vet vad vi ger oss in på och olyckor ingår på något sätt, men utan buren inne i bilen och hjälmen hade jag varit död i dag.
Tänker du inte till då? Frågar dig själv om det är värt det? Du har ju ändå flickvän och barn.
– Min son var med och tittade på den tävlingen och det är klart att det var tufft för honom. Men det fanns andra som tog hand om honom då och sammanhållningen som blir vid en sådan händelse går inte att förklara. Min son vet vad det här innebär för mig. Vi brukar skämta om att han inte behöver köpa någon kista till mig. Jag är född för att dö i en bil.
Totalt arrangeras sex deltävlingar och ett Strängnäs open varje säsong. Själva tävlingarna är ofta över på mellan en och två timmar beroende på hur ofta man måste avbryta racen för annan trafik som vill fram.
Efteråt går Anton och hans medarrangörer runt och städar upp efter sig och publiken. Tomburkar kastas, allt för att inte skapa någon irritation från övriga samhället efteråt.
Och det är ett av skälen till att Anton ställer upp på intervjun. Att få en viss form av förståelse från allmänheten i framtiden för att man ska få utöva sin sport utan att det måste ske under stort hemlighetsmakeri.
– Allt vi egentligen ber om är att få vara ifred och få en plats att köra på. Vi vill inte skapa någon ilska eller irritation. Vi vill bara utöva vår sport. Men bara för att det inte är golf, hästhoppning eller fotboll, så är det som att vi inte har något här att göra. Det finns ingen förståelse för oss.
Är det försvarbart då? För att ni ska kunna köra olagliga lopp på gatan?
– Jag kan säga så här: Streetracing har pågått länge och kommer att pågå på en gata nära dig oavsett. Då är frågan om det ska ske under kontrollerade former eller inte.