Fanni Tomai, 17, hemmasittare igen efter skolans beslut

17-åriga Fanni Tomai har blivit hemmasittare igen, efter att platsen på Hornudden har dragits tillbaka.Tillfälligt? Kanske. Karin Sjöstedt från verksamheten ser en risk med hur deltagandet finansieras.

17-åriga Fanni Tomai hade hoppats på en fortsättning hos Hornudden – som enligt Amanda Rydstedt, 21, och Emil Chreutz, 19, varit helt avgörande för dem. Amanda Rydstedt har för första gången framtidsdrömmar, om ett heltidsjobb där hon nu jobbar deltid. Emil Chreutz läser upp sina grundskolebetyg på en folkhögskola och han, som lider av social fobi, gläds åt att klara av att träffa människor igen.

17-åriga Fanni Tomai hade hoppats på en fortsättning hos Hornudden – som enligt Amanda Rydstedt, 21, och Emil Chreutz, 19, varit helt avgörande för dem. Amanda Rydstedt har för första gången framtidsdrömmar, om ett heltidsjobb där hon nu jobbar deltid. Emil Chreutz läser upp sina grundskolebetyg på en folkhögskola och han, som lider av social fobi, gläds åt att klara av att träffa människor igen.

Foto: Camilla Lillsebbas

Strängnäs2022-08-31 06:43

Fortsättningen för Hornuddenmodellen har varit oviss för Karin och Mats Sjöstedt, som driver såväl Hornuddens trädgård och restaurang som projektet kring ungdomar med problematisk skolfrånvaro.

Sedan den 1 augusti gäller ett nytt avtal med Strängnäs kommun – men i nuläget är ingen plats bokad.

undefined
"Vi ville göra en samhällsinsats", säger Karin Sjöstedt som driver Hornuddens trädgård med maken Mats Sjöstedt. "Blir det ingen fortsättning med Hornuddenmodellen så hittar vi på något annat. Men det är synd, vi känner att det här är något bra", säger hon. Arkivbild.

– Kostnaden läggs på den enskilda skolan. Det är då upp till varje rektor att betala för en plats, säger Karin Sjöstedt, som i stället hade önskat att pengarna hade tagits ur en central budgetpost.

Daniel Moberg, rektor på Thomasgymnasiet, bekräftar att skolan inte har några elever placerade på Hornudden i nuläget. Eleverna har tagits "hem" i uppstarten av läsåret, för att skolan ska se vilka behov av stöd de har.

– Tanken är ju att det ska ske en utveckling av att vara på Hornudden. Vi ska bedöma om de klarar av att komma tillbaka till den ordinarie skolgången eller om vi kan möta behoven med andra verktyg, säger han och syftar på bland annat "vanliga" praktikplatser som skolan samarbetar med – som inte kommer med samma prislapp som Hornudden-alternativet.

undefined
Finansieringen, men också hur insatser som Hornuddenmodellen kan göras tillgängliga även för fristående huvudmän, är saker som Daniel Moberg önskar en diskussion kring.

Detta informerades 17-åriga Fanni Tomai om när hon kom till Thomasgymnasiet för ett möte, dagen före skolstarten.

– Det kom som en chock. Det var det sista jag fick höra före sommarlovet, att jag skulle få fortsätta. Får jag inte vara där så kommer jag inte att gå till skolan alls, säger hon.

Hon började på Thomasgymnasiet förra hösten, med olika former av psykisk ohälsa och en trasslig skolgång i ryggsäcken. Hon blev snart en så kallad hemmasittare.

– Som en följd av mina svårigheter sover jag dåligt i perioder. Det är svårt att komma upp om morgnarna och energin tar slut.

undefined
Fanni Tomai, 17, Amanda Rydstedt, 21, och Emil Chreutz, 19 har alla haft en plats på Hornudden, genom EU-projektet eller samarbetet med Strängnäs kommun. Amanda Rydstedt och Emil Chreutz har nu gått vidare till jobb och studier – men Fanni Tomai önskar en fortsättning.

En plats på Hornudden kostar 20 000 kronor per månad för en elev, för anpassat studiestöd eller introduktion till arbetslivet. Tas ytterligare en eller flera elever emot så blir priset lägre per person. En mindre grupp är vad verksamheten önskar, dels då det anses gynna eleverna och dels för att kunna avsätta personal optimalt.

Det är inte omöjligt att Thomasgymnasiet i ett senare skede köper platser hos Hornudden, enligt Daniel Moberg.

Ser du en risk att en rektor låter bli att köpa en plats, eftersom kostnaden ska täckas av skolans budget?

– Varje rektor är pressad av sin ekonomi, så kan jag säga. Och kostnaden för elever som inte går i skolan blir så småningom samhällskostnader. Utifrån det tycker jag man kan fundera på hur man kan hitta lösningar för att kostnaden inte enbart ska ligga på en enskild skola, säger Daniel Moberg.

undefined
Kenneth Larsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, anser att rektorerna ska ha budgetansvar för verksamhetsfrågor såsom stöd till eleverna. Arkivbild.

Kenneth Larsson (M), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, anser att placeringar på Hornudden eller sedvanliga praktikplatser är verksamhetsfrågor som rektorn råder över och därmed ska ha budgetansvar för.

– Det är skolorna som bäst vet vad som hjälper just deras elever, säger han och påminner om att rektorerna får olika stora pengapåsar utifrån bakgrundsfaktorer i elevsammansättningen och att det finns tilläggsbelopp att söka för extraordinära stödåtgärder.

Drygt två veckor har gått sedan terminsstarten på Thomasgymnasiet. Fanni Tomai har inte varit där en enda dag:

– Jag har varit en del på Hornudden, inte i någon verksamhet utan som deras vän. Jag har träffat kompisar. Just nu är jag bara hemma.

Klara, färdiga, gå

Hornuddenmodellen började som ett EU-finansierat projekt – Klara, färdiga, gå – där 23 ungdomar under två år fick hjälp med att plugga eller prova på att jobba.

Under vårterminen betalade Strängnäs kommun för att en handfull av dessa elever skulle kunna slutföra läsåret med Hornudden som alternativ.

Enligt det nu gällande avtalet tillhandahålls studiestödsplatser och anpassad vägledning inför en introduktion i arbetslivet. Avtalet är ett så kallat ramavtal som skolorna kan göra avrop från.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!