Anders Pettersson är vd för Solör bioenergi fjärrvärme. Arkivbild.
När kommunen 2021 sålde ut 80 procent av den lokala fjärrverksamheten till ett norskt bolag, så var en flerårig gemensam investering för att uppmuntra gröna projekt en del av överenskommelsen.
I fjol presenterades Klimatfond Strängnäs – som Strängnäs kommunföretag AB, moderbolag i kommunkoncernen, och Solör bioenergi AB går in i med sammanlagt 12 respektive 48 miljoner kronor under en sexårsperiod.
– Vi vill stötta stora som små processer som leder till att Strängnäs blir en grönare kommun. Under hösten kommer vi att gå ut med hur man ansöker. Det kan handla om att stötta olika initiativ från föreningar och företag i första hand. Vi hoppas på en stor palett av förslag, sa Anders Pettersson, vd för Solör bioenergi fjärrvärme, i Strengnäs Tidning i juni 2023.
Trots den uttalade intentionen om föreningar och företag är det två projekt som drivs av Strängnäs kommun som är först ut att få ta del av medel ur fonden. Och det ligger helt i linje med överenskommelsen mellan ägarna och riktlinjerna för fonden, säger Anders Pettersson:
– Det viktigaste är att vi får bra inbesparingar av CO2-utsläpp. Det kan göras i kommunens regi och i Solörs regi, också. En av de största klimatnyttorna i Strängnäs skulle väl vara om Solörs fjärrvärmeverksamhet kunde bli helt fossilfri. Det hade varit ett toppenprojekt för klimatfonden men där är vi inte än.
Den nya sporthallen på Larslunda får 900 000 kronor, för en 2 000 kvadratmeter stor solcellsanläggning på hallens tak.
Erik Granbeck, projektchef för kommunens bygge av en ny sporthall på Larslundaområdet. Arkivbild.
– Kostnaden kommer att landa på drygt 4 miljoner kronor. Vi ska se över om det finns möjlighet att söka något statligt stöd också men vi räknar inte med det, säger Erik Granbeck, kommunens projektchef.
Hade ni räknat med pengarna från klimatfonden?
– När vi började så visste vi att det skulle gå att söka pengar ur den här fonden, men inte när. Hade vi inte känt till möjligheten så hade vi nog inte gått vidare med solcellsanläggningen nu utan bara förberett byggnaden för solceller i framtiden.
Enligt kommunens beräkningar ska de 250 000 kilowattimmarna som produceras per år täcka sporthallens hela energibehov, och det ska också räcka till en del av den nya simhallens förbrukning.
Utan pengarna från klimatfonden hade det nog inte blivit några solceller på Larslundahallen i nuläget, tror projektchefen Erik Granbeck. Arkivbild.
Kommunen får också 300 000 kronor för att undersöka förutsättningarna att producera och använda så kallad grön vätgas. Tidningen har inte lyckats nå hållbarhetsutvecklaren Ragnar Lindén, som leder kommunens arbete med förstudien. I ett pressmeddelande säger han:
– Förstudien kommer att visa vilka möjligheter som finns för just Strängnäs kommun, men generellt sett kan vätgas användas i många sammanhang för olika typer av behov. Det kan spänna från reservkraftverk för att avlasta elnätet till en industriprocess som behöver syrgas, vilket blir en restprodukt när vätgas framställs. Det ska bli intressant att se vad studien kommer fram till och vad nästa steg blir för kommunen.
Det finns många användningsområden för vätgas, enligt kommunens hållbarhetssamordnare Ragnar Lindén som ska utreda lokala förutsättningar för produktion och användning. Arkivbild.
Sammanlagt lämnades 18 ansökningar in före den 20 oktober. Tre av dessa var så otydliga att de inte ens hanterades, och så här beskriver Anders Pettersson de övriga 15:
– Det är väldigt mycket solceller. I princip har vi beviljat sju projekt, men vi har bara gått ut med de här två hittills. Vi behöver bekräftelse på att projekten kommer att genomföras, nu när aktörerna vet hur mycket pengar de kan få av oss. En del har valt att inte gå vidare med sina investeringar när de inte fått täckning för hela kostnaden.