Moderaterna vill fortsätta satsa på elevhälsan och arbeta med närvarofrämjande åtgärder, säger Kenneth Larsson. "Är man inte i skolan så lär man sig inget och man kommer inte heller in i sociala sammanhang", säger han. Arkivbild.
#Kandulova
"Kan du lova att alla barn får det stöd i skolan som de har rätt till enligt skollagen utan att vi föräldrar måste slåss för att våra barn ska få det?" Frågan ställdes av en anonym läsare inför valet 2018, i tidningens kampanj Kan du lova. Och svaret från de politiska partierna var enhälligt: Ja.
– Det har infriats i så måtto att vi under den här mandatperioden har stärkt elevhälsan. Bland annat har vi fått in en skolläkare, täckt upp med psykologer och har ett par nya specialpedagoger. Men om vi i alla lägen uppfyller skollagen, det är svårare att svara på och svårt att lova, säger Kenneth Larsson (M), ordförande för barn- och utbildningsnämnden.
Om frågan ställs nu, inför årets val, vad är då ditt svar för M?
– Det är vår absoluta ambition. Stöd till eleverna är skolans ansvar och något som en enskild förälder inte ska behöva slåss för.
Men precis så är det för en del, enligt Mariefredsbon Birgitta Elvingson. Hon är aktiv i nätverket Barn i behov, och stöttar familjer som nu befinner sig i samma situation som hon själv för några år sedan:
– Absolut finns det elever som faktiskt får hjälp, ofta har de då en väldigt engagerad lärare som har kämpat för dem. Men många föräldrar jag har kontakt med är uppgivna, de får inte hjälp och de orkar inte mer. När det inte fungerar för barnen så faller mycket annat, säger hon.
Tidigare lokalpolitikern Birgitta Elvingson företräder nätverket Barn i behov. Dess Strängnäsgrupp är inte lika aktiv som för några år sedan, berättar hon, men hon stöttar fortfarande familjer som vill ha hjälp i frågan. Arkivbild.
Att revisorer kritiserat barn- och utbildningsnämnden för att inte göra tillräckligt för gruppen ser Birgitta Elvingson som ett tecken på att saker inte har förbättrats under mandatperioden. Likaså att elever går ut grundskolan med lägre meritvärde – 204,3 läsåret 2018/19 jämfört med 192,3 år 2020/21.
Hanna Lindahl (C), andra vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, tycker inte att politikerna fullt ut kan säga att de infriat löftet som gavs för fyra år sedan – men att de är på god väg att göra det.
– Nämnden har höjt budgeten för tilläggsbeloppet, och att det faktiskt finns mer pengar för enskilt stöd till elever som behöver det känns hoppfullt, säger hon.
"Om vi får lov att hamna i majoritet så kommer det att vara en prioriterad fråga att varje individ ska få det stöd den behöver för att lyckas i skolan, precis som det står i skollagen", säger Hanna Lindahl från Centerpartiet. Arkivbild.
Mellan 2021 och 2022 höjdes budgeten för tilläggsbelopp med 6,5 miljoner kronor, bekräftar utbildningskontoret. Det är ett bidrag som skolor kan ansöka om, för extraordinära stödåtgärder utöver det särskilda stöd som skolpengens grundbelopp ska täcka. Även grunddelen höjdes mellan de två åren och elevhälsan har fått mer pengar.