Parkslide är besvärligt för villaägare. Den har hög spridningskraft och är svår att bekämpa.
– När man köper ett hus gör man vissa beräkningar, men det här hade vi inte räknat med, säger Michaela Paul.
Hon och Johan Paul köpte huset med vetskapen om att det behövde dräneras och fukt i källaren gör att det behöver ske snarast. Men när parkslide upptäcktes vid husfasaden ville ingen dräneringsfirma hjälpa dem.
– Vet de vad parkslide är så backar de, vet de inte och jag berättar så backar de, säger Johan Paul.
Under året har paret sökt hjälp och rådgivning av kommunen.
– Jag har efterfrågat råd och uppgifter till entreprenader som vi kan använda oss av. Då det är parkslide i schaktmassorna som ska bort kan jag rent etiskt inte bara tippa det någonstans. Vi vill göra rätt för oss, men att det ska vara lätt att göra rätt, säger Michaela Paul.
Avsaknaden av riktlinjer gör det svårt att veta vad som är rätt. Emma Åkerman Fulford, kommunekolog i Strängnäs, håller med om att parkslide är besvärligt.
– Den är inte med i EU:s förordning för invasiva arter och därför finns det inga direkta skyldigheter. Det är upp till den enskilda individen hur man vill hantera den, säger hon.
Tidningen skrev förra året om parkslide på kommunens mark, på Vallbyvägen. Då uttalades ett löfte om en handlingsplan. Den är nu klar men är tyvärr inte till mycket hjälp i Michaela och Johan Pauls situation.
– Det som har visat sig vara den bästa metoden i nuläget är tyvärr att inte göra någonting, säger Emma Åkerman Fulford.
Hanteringen av parkslide innebär en stor spridningsrisk. Minsta lilla rot- eller stamfragment kan skjuta nya rötter.
– Det kan uppstå situationer där man måste göra något. Det vi har sagt hittills är att man ska klippa av beståndet precis vid markytan och sedan täcka över resterna med hopp om att kväva beståndet, säger hon.
Metoder som har testats på andra håll är hett vatten, grisbök och glyfosat.
Parkslidens bambuliknande stammar har blivit ett med fasaden.
Kvittens återvinningscentral kan ta emot växten. Avfallet ska då ligga i dubbla, väl förslutna sopsäckar med en maxvikt på 50 kilo. Har man som i Michaela och Johan Pauls fall tonvis med jord blir det nästintill omöjligt. Schaktmassorna måste köras till en kommun som kan ta hand om avfallet. Paret har hänvisats till Örebro.
– Förhoppningsvis löser det sig nu, vi har en entreprenad på gång. Det finns inga direkta prisuppgifter än men det kommer bli dyrt, säger Michaela Paul.