ST GRANSKAR
För att bättre förstå hur socialtjänsten i Strängnäs kommun har förändrats så backar vi tillbaka till år 2019.
Då lades grunden för en robotisering av försörjningsstödet – kommunen lanserade en ny e-tjänst i ett projekt som kallades Fas, Förbättrat arbetssätt. Via den digitala tjänsten kan biståndstagaren själv ansöka om ersättning.
Målet var att frigöra personalresurser från handläggning av socialbidrag, för att få mer tid till att hjälpa människor in på arbetsmarknaden. För att detta skulle fungera gjordes riktlinjerna för hur ansökningarna hanterades om.
Det innebar i praktiken att underlaget för ekonomiskt bistånd endast behövdes lämnas in när man sökte i ett nytt ärende. För pågående ärenden tillämpades ett system där den sökande försäkrade att det tidigare underlaget var korrekt.
På så sätt hoppades kommunen att fler personer skulle komma i sysselsättning och att kostnaderna i form av försörjningsstöd skulle minska.
Kontrollen över kostnaderna uteblev dock, menar anställa som tidningen har varit i kontakt med. De var med under förändringarna och såg hur utbetalningarna ökade.
– Det blev i princip som en bankomat, säger en person.
Även siffror från enheten för ekonomiskt bistånd visar att kostnaderna ökade när Fas infördes. Från att under 2018 ha betalat ut 30,5 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd låg siffran året efter på 36,4 miljoner. 2020 hade kostnaden ökat ytterligare till totalt 38,7 miljoner.
Att förändringarna inte gav önskat resultat bekräftades även av den före detta enhetschefen Dennis Karlsson, något som ledde till de förändringar som genomfördes 2020 och 2021.
De arbetsmarknadsinsatser som bara några år tidigare hade lovordats drogs nu tillbaka, för att istället satsa på att följa upp biståndsbesluten.
– Man har gått tillbaka till minst lika många socialsekreterare som det var före roboten. Tidigare tänkte man att man behövde hjälpa människor ut i egen försörjning för att sänka kostnaderna, nu söker man istället avslag, kommenterar en annan anställd.
2017 låg utbetalningarna för ekonomiskt bistånd på 24,6 miljoner kronor. Åtgärderna 2021 ledde till att kostnaderna sjönk till 26,7 miljoner kronor. Det är lägre än de två föregående åren, men fortfarande högre än innan roboten infördes.
Samtidigt fick socialtjänsten in fler klagomål och anställda på socialtjänsten menade att nedskärningarna ledde till att personer hamnade i akut ekonomisk nöd. Daniel Viklund på Frälsningsarmén vittnade om vad han kallar en avslagsepidemi.
En anställd säger:
– Förut var utbetalningarna lägre än vad de är nu, och man träffade folket betydligt mer. Nu slår de sig för bröstet för att ha sänkt kostnaderna och ökat tillgängligheten, men det stämmer inte sett över en längre period. Förut jobbade vi för att fokusera på individen, nu heter det att det är individens eget ansvar.
Socialtjänstchefen Patrik Nilsson, som under 2019 var verksamhetsutvecklare på Jobbtorg, förklarar den ökade mängden biståndshandläggare med att det fanns en övertro på vad roboten skulle klara av.
– Arbetshypotesen var att roboten skulle kunna göra väldigt mycket som människorna annars gör när vi automatiserade, vilket skulle göra att vi kunde dra ner på och omfördela tjänster.
Förändringarna 2021 gick i motsatt riktning mot det arbetssätt som infördes bara några år tidigare. Är det ett underbetyg till roboten?
– Nej, det tycker jag absolut inte. Roboten underlättar fortfarande väldigt mycket för handläggarna, men inte så mycket som man trodde från början. Jag tror det är en lärdom som många kommuner får dra. Man ska inte tro att man sparar hur mycket tid som helst, för det behövs fortfarande människor för att göra de mer komplexa sakerna.
Anställda upplever att verksamheten fungerade bättre före roboten, vad säger du om det?
– De siffror som jag har visar att vi inte lyckades få ut speciellt många i arbete via våra insatser. Det är arbetsförmedlingens ansvar. Vi har mer tittat på vad som är det kommunala uppdraget kontra det statliga uppdraget och försökt anpassa oss kring det. Att göra samma sak som arbetsförmedlingen blir tokigt för både dem och oss, säger Patrik Nilsson.