Linda Stockenberg och Eskils ordförande Anders Wretling (som även finns med i fondgruppen) flankerar den stolte vinnaren Kenta Eriksson. I bakgrunden syns en del av klubbens framtid.
När Eskil hade sin avslutning under lördagen hyllades Kenta stort inför en välfylld läktare i stans största inomhusarena.
– Det var fantastiskt och jag blev faktiskt berörd av det, verkligen. Jag sa inte så mycket efteråt eftersom jag var så himla berörd, säger Kenta som förutom äran fick 5 000 kronor, en glasskulptur där det står "en gång grön alltid grön" och den inramade motiveringen där det bland annat går att läsa "Du är en ovärderlig eldsjäl som alltid är glad, trevlig och hjälpsam".
Hasse Leonardssons dotter Linda Stockenberg meddelade Kenta den glada nyheten för ett tag sedan.
– Jag blev jätteförvånad när hon ringde till mig och sa att jag fått det "va?skojar du", tänkte jag för mig själv. Jag trodde inte det var sant.
– Han står verkligen för det pappa gjorde. Han brinner för handbollen, har varit med i både motgång och medgång och ska aldrig stå i centrum själv. Kenta är verkligen en riktig riktig eldsjäl så det är jättekul att han får priset första året, säger Linda.
Hon fortsätter:
– Direkt efter att pappa gått bort förstod vi att det fanns ett sånt intresse och att vi ville ge tillbaka till alla på ett fint sätt. Vi blev överösta med massa kärlek och då tänkte jag "hur ger vi tillbaka på något sätt?". Framförallt sa vi syskon att pappa skulle ha blivit så himla glad om han visste det här.
Därefter startades omgående en fond i Hasses minne med HK Eskils hjälp. Konto skapades och swishkampanjer drogs igång.
– Hans minnesstund på golfklubben blev ju väldigt stor. Det var drygt 150 pers där och då samlade vi också in pengar, säger Linda.
En grupp sattes ihop och sedan har allmänheten fått lämna in nomineringar.
– Det ska vara brett och det behöver inte ens vara någon som tillhör Eskil utan det ska vara någon som verkar i handbollens och pappas anda. Inte bara stjärnorna som alltid annars syns och hörs. Det finns väldigt många i det tysta som gör ett otroligt jobb.
Och den här gången föll valet på en av dem – Kenta Eriksson.
– Den mångåriga trunkisen ... jag var ju med i 85-tjejerna, som var jättebra, för många år sedan och det spelade ingen roll om vi vann med 37–1, han blev ju lika glad för det 37:e målet. Han stod upp och jublade då med. Och om vi exempelvis bygger scener för att få in till lagkassan är han där, Kenta ställer alltid upp. Det känns jättekul att det är han som fick det första året, säger Linda Stockenberg.
– Och det var så gulligt när jag ringde till honom för två veckor sedan och meddelade att han vunnit. Redan då valde han kläder som han skulle ha i dag. Så för honom är det stort och det känns också kul.
Och att det är högtidligt märks på Kenta.
– Jag hade finkläderna på mig i dag. Det måste man ha när man är på något sådant här och får ett sånt pris. Då vill jag klä upp mig riktigt fint. Och det är första gången jag får något sådant här, säger han.
– Det känns jättebra. Jag har alltid varit involverad i handbollen och är verkligen en eldsjäl.
Sedan tillägger han:
– Jag har själv aldrig spelat någon handboll, jag har bara varit materialare.
Det hela började i Eskilstuna HK.
– Jag var och tittade på någon Guifmatch för många år sedan och så var EHK-tränaren Kurt Grahn där och de var väl ute efter nån materialare. Min bror, som spelade i EHK, hade väl tipsat och så frågade tränaren om jag var intresserad. På den vägen är det.
– Sen har jag varit med i Eskil, Göksten, Damelit och sen tillbaka till Eskil. En gång grön alltid grön ...
Nu är Kenta med klubbens damlag och han ser fram emot en ny säsong med tjejerna i höst.
– Och det verkar som om de tycker bra om mig också. Jag tycker det är en bra förening att jobba med och har sagt att jag håller på så länge de vill ha mig kvar och så länge jag orkar. Allting är positivt och bra, jag trivs jättebra i HK Eskil.
Vad ska du göra med pengarna?
– Dem ska jag spara och sedan köpa något vettigt till hemmet. Nån viktig sak som man behöver använda.
Ska du fira det här?
– Ja, jag är ute just nu och sitter och dricker en öl. Det är mitt firande, säger Kenta och skrattar.
Och säkerligen sitter en leende Hasse Leonardsson i sin himmel och höjer ett glas för den välförtjänte vinnaren.
En stolt och glad Kenta Eriksson fick ta emot det allra första "Hasse Leos minne".