Nora Bchiga och Amal Sabir oroas ofta över hur deras barn har det. "Jag ringer dem flera gånger varje dag för att kolla var de håller hus", säger Amal Sabir, som uppskattar de nya säkerhetszonerna.
Det är tisdag och språkkafé på mötesplatsen Fröet i Fröslunda. Veckans ord är redan på allas läppar. På whiteboard-tavlan står "säkerhets | zoner" för att visa på uppdelningen mellan ordleden.
Polisens säkerhetszoner, som infördes efter mordet i Årby den 30 augusti och mordförsöket i Lagersberg dagen efter, har nu varit i kraft i en vecka. Zonerna ger polisen utökade befogenheter att utföra kroppsvisitationer och att genomsöka fordon – utan att ha en konkret misstanke om brott.
I stort sett alla runt det ovala bordet, samtliga kvinnor, bor inom den södra zonen och berörs av insatsen.
Men åsikterna går isär.
– Jag har varit rädd och orolig för mina barn. Nu känner jag mig mycket säkrare, säger Västermalmsbon Amal Sabir.
Qamar Abdi är mer skeptisk. Det är bra att polisen är på plats, men säkerhetszoner, eller visitationszoner som det också kallas, sänder fel signaler, menar hon.
– Det är människor som inte har gjort någonting som blir genomsökta. Det är kränkande och väcker ilska. Det blir tydligt att det är "vi och dom", och det är ju det vi inte vill ha, säger hon.
Läraren Mustafa Abdi är inne på samma spår.
– Det gör att polisen får oskyldiga invånare mot sig.
Utanför lokalen sitter Arafat Makal, 24, och väntar. Han berättar att han själv blivit visiterad under den gångna veckan.
– Jag är skötsam och har aldrig haft med polisen att göra. De visiterade mig och genomsökte min bil i 30 minuter inför mina barn. Det gjorde mig ledsen och kändes respektlöst, säger han.
Det gjorde mig ledsen och kändes respektlöst.
Arafat Makal, 24, som kroppsvisiterades inför sina barn.
Maarit Jöhnemark, biträdande tillförordnad lokalpolisområdeschef i Eskilstuna, säger att alla visitationer ska göras med syftet att förhindra brott. Den stora utmaningen för polisen har varit att kommunicera rätt, menar hon.
– Det är en väldigt ny lagstiftning, och sådana här beslut kommer väldigt fort, som här efter mordet i Årby. Man hinner kanske inte förbereda sig mentalt, varken allmänhet eller kollegor.
Hennes uppfattning är att mottagandet generellt varit positivt från invånarna i säkerhetszonerna.
– Det har också varit väldigt få reaktioner från de som blivit visiterade, säger Maarit Jöhnemark.
Man hinner kanske inte förbereda sig mentalt.
Maarit Jöhnemark, biträdande tillförordnad lokalpolisområdeschef i Eskilstuna.
Tillbaka till mötesplatsen Fröet i Fröslunda. Arbetsledaren Shiraz Sanar menar att det är viktigt att kommunens personal och stadsdelens ideella tar initiativet och hjälper polisen att förklara vad säkerhetszonerna går ut på.
– Min mamma trodde att polisen skulle börja gripa en massa människor, men så är det ju inte. Det är jätteviktigt att folk får rätt information, för annars kan det bli farligt och skapa frustration och agg mot polisen, säger hon.
Själv säger Shiraz Sanar att hon inte skulle bry sig om hon råkade ut för en visitation. Men hon har funderat över vilka konsekvenser de nya bestämmelserna skulle kunna få för hennes egen personal. "Alla ser inte svenska ut", som hon uttrycker det.
Är det större risk att bli visiterad om man inte ser svensk ut?
– Det kan vara så. Det är säkrare om man är svensk och säkrare om man är kvinna, till exempel.
Det är jätteviktigt att folk får rätt information.
Shiraz Sanar, arbetsledare på Ung Fritid och Mötesplats Fröslunda.
Kritiker mot den nya lagen menar att polisens nya befogenheter öppnar för godtyckliga visitationer, diskriminering och trakasserier mot personer med annan etnicitet än den svenska, men riskerna tonas ner av polisen och ansvariga politiker.
Eskilstunapolisen har också varit tydlig med att man inför säkerhetszoner då man ser en överhängande risk för grova våldsbrott i området, och att man gjort bedömningen att "fördelarna med en zon överväger nackdelarna".
Maarit Jöhnemark tillbakavisar att de visitationer som görs skulle vara godtyckliga.
– Man kan inte göra den bara för att, utan ska ändå ha någon form av tanke om varför man beslutar om en kroppsvisitation. Syftet är ju hela tiden att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Några kvarter bort från Fröslunda torg, i den ideella föreningen Brobyggets nya lokaler, hittar vi Mirjana Dimovska, 67. Hon brukar ibland kallas "mormor Fröslunda" för sitt långa engagemang för stadsdelen och dess ungdomar. Hon är positiv till hur polisen har hanterat situationen.
Mötesplatsen Fröet i Fröslunda.
– Det som vi har sett har fungerat bra. Polisen har varit här flera gånger, pratat med folk och skolungdomar. De stannar och pratar och tar bilder. Jag tycker att det är beundransvärt, säger hon.
Till skillnad från Qamar Abdi och andra på språkkaféet tror hon att insatsen är en chans för polisen att stärka förtroende hos invånarna.
Men samtidigt inskärper hon att föräldrarna måste ta sitt ansvar för att det ska bli möjligt.
– Det är viktigt att föräldrarna inte bara säger negativa saker om det här, utan i stället berättar för sina barn varför säkerhetszonerna finns. Okunskapen får inte föras över från föräldrar till barn, säger hon.
Vad är en säkerhetszon?
En ny lag sedan april 2024 ger polisen utökade befogenheter att införa så kallade säkerhetszoner. Här får polisen kroppsvisitera personer och söka igenom fordon utan att det finns en konkret misstanke om brott.
Reglerna gäller på allmän plats och ingripandena får göras i den utsträckning det behövs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka.
Varje beslut om säkerhetszon gäller som längst i två veckor och kan förlängas. Beslutet kan överklagas till förvaltningsdomstol.
Lagen har kritiserats för att öppna för godtyckliga visitationer av befolkningen i de utsatta områdena.
