Ove Sjöberg är utbildad lantmästare och har varit bonde i 50 år.
I dag får Strängnäsborna sitt dricksvatten från Norsborg i Botkyrka kommun. Men det finns ett förslag på att inrätta en reservvattentäkt med grundvattenskydd i den befintliga vattentäkten Gorsingeholm.
I dag används täkten till produktion av kylvatten till industrier i närheten. Men tanken är att Gorsingeholm vattentäkt ska kunna användas till dricksvattenproduktion när det finns behov. Det naturliga grundvattnet måste dock förstärkas genom konstgjord infiltration med ytvatten från Mälaren.
Om täkten får grundvattenskydd skulle det få stora konsekvenser för markägaren och lantbrukaren Ove Sjöberg som äger fastigheten Gorsingeholm 2:6.
Till förslaget på nytt grundvattenskyddsområde kopplas skyddsföreskrifter.
– Det är ingen idé att låta någonting växa. Det är som att lägga en död hand över marken, säger Ove Sjöberg.
Ove Sjöberg äger 100 hektar mark som ligger i de primära och de sekundära skyddszonerna i det föreslagna grundvattenskyddsområdet. I dag odlar han vete, ärtor och oljeväxter men om grundvattenskyddet blir verklighet blir det svårt för honom att odla någonting alls. Han kommer då inte att få bespruta med växtskydd men heller inte få använda vare sig konstgödsel eller biologiskt gödsel.
– Om vetekornet inte får någon näring är det som att inte ge en bebis mat. Det är ingen idé att så någonting för inget kommer att växa. Jag förlorar rådigheten över marken. Jag får ha kvar den men till vadå?
Han fortsätter:
– Livsmedelsproduktionen är för alltid borta här om skyddsföreskrifterna blir verklighet. Åkermarken här är av klass 10, den högsta klassningen. Samtidigt diskuteras att vi måste öka vår livsmedelsproduktion inom Sverige.
Ove Sjöberg förbjuds också att lägga skogsprodukter på sin mark, det vill säga han kan inte ha virkesupplag, och han får heller inte förvara mer än 100 liter diesel på marken.
Ove Sjöberg brukar också cirka 200 hektar åkermark som ligger i den tertiära zonen, som också påverkas men i mindre omfattning.
"Är verkligen jordbruk det största hotet?"
Ove Sjöberg
Lantbrukare
Svealandsbanan hamnar utanför den primära zonen och påverkas därmed inte av de föreslagna skyddsföreskrifterna för den primära zonen.
– Det är bara jordbruk som får restriktionerna. Är verkligen jordbruk det största hotet? Här har det drivits jordbruk i över 500 år och marken har testats men det finns inte ett spår av miljöfarliga ämnen i marken. Men det är lättare att göra ingrepp mot en enstaka företagare än mot järnvägen eller industrier. Jag bävar för den dagen när det spårar ur ett stort godståg med miljöfarligt ämne. Och tidigt i år skedde det ju ett diselutsläpp från företag i Malmby. Och varför ligger Strängnäs stad utanför skyddszonerna, frågar sig Ove Sjöberg.
"80 procent av yt- och dagvattnet från den planerade stora logistikparken kommer att komma ut i den föreslagna primära skyddszonen", säger Ove Sjöberg.
Här ses kanal med vatten som kommer ända uppifrån platsen där logistikparken ska byggas.
Han ifrågasätter också hur kommunen tänkt när det gäller dag- och ytvatten från den stora logistikpark som det finns planer på att bygga i Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro.
– Det blir katastrof om det kommer stora regn när man byggt logistikparken. 80 procent av dag- och ytvattnet från den planerade logistikparken kommer ner i den primära zonen. Dessutom kommer vattnet att rinna snabbare när det blir hårdgjorda ytor i parken, säger Ove Sjöberg.
Han ifrågasätter också att kommunens eget reningsverk ligger utanför alla föreslagna skyddszoner men nära vattentäkten.
– Reningsverket är inte med trots att bräddavloppet är med i den primära zonen.
"Reningsverket får inga restriktioner trots att bräddavloppet är med i den primära zonen", säger Ove Sjöberg. Här ses bräddavloppet där avloppsvatten släpps ut vid bräddning men Ove Sjöberg kommer inte att få göda åkern intill med gödsel från djur om restriktionerna blir verklighet.
Ove Sjöberg vill understryka att han inte är emot en reservvattentäkt.
– Jag tycker att det är lämpligt att ha en reservvattentäkt men inte i Gorsingeholm. Det är ett totalt olämpligt ställe nära industri och järnväg. Reservvattentäkten borde ligga vid Oknö som har diskuterats tidigare. Där påverkas inte verksamheter. Där behöver man heller inte rena ytvattnet utan där finns tillräckligt med grundvatten. Där finns heller inga miljörisker. Men det är ju pengarna som styr, att den täkten kostar mer.
Om grundvattenskyddsområdet blir verklighet skulle det få stora konsekvenser för Ove Sjöbergs lantbruk. Han har begärt av kommunen att få se en konsekvensanalys av vattenskyddsområdet men inte fått det.
Ove Sjöberg vill lyfta frågan i ett större perspektiv.
– Det spelar ingen roll för min generation. Jag kan klara mig. Men som samhällsmedborgare och skattebetalare tänker jag på samhällsekonomin. Att täkten måste flyttas om det händer en olycka med stora konsekvenser i området. Vi har efterfrågat konsekvensanalysen två gånger och fått olika svar och ingen utlämnad handling.
"Vi har använt sunt förnuft"
Örjan Gustafsson
Ordförande i LRF:s kommungrupp i Strängnäs.
Lantbrukarnas riksförbund har lämnat in ett yttrande där de motsätter sig förslaget på nytt grundvattenskyddområde i Gorsingeholm.
– Vi har använt sunt förnuft när vi har skrivit yttrandet. För det första finns ett reningsverk som ligger precis i anslutning. Det reningsverket ska ju ta emot mycket mer avlopp nu i och med att kommunen växer och att man även ska koppla Mariefred dit. Om det händer någonting med reningsverket, då hamnar avloppsvatten mitt ute i vattentäkten, säger Örjan Gustafsson, ordförande i LRF:s kommungrupp.
Han fortsätter:
– Det andra är att man lägger en våt filt över den verksamhet som har bedrivits där i många år. Jag tänker på lantbruket, hela Gorsingeholm och ända upp till Malmby som kommer att påverkas. Där finns Lantmännens silo och valskvarn, de kan inte heller bedriva den verksamhet som de har i dag. Därför är det helt galet.
"Vi måste se till att vi har en livsmedelsförsörjning, i händelse av kris eller ofred, som kan försörja hela samhället"
Örjan Gustafsson
LRF:s kommungrupp
Örjan Gustafsson påpekar också att det nu pratas om att vi i Sverige ska ha ett robust samhälle. Han tar både upp att man ska förhindra risk för förorening av dricksvattnet och vikten av egen livsmedelsproduktion.
– Vi måste se till att vi har en livsmedelsförsörjning, i händelse av kris eller ofred, som kan försörja hela samhället.
Kilenkrysset AB är en stor markägare inom det område som utpekas som nytt grundvattenskyddsområde. Bolaget ifrågasätter att den föreslagna lokaliseringen skulle vara den bästa.
– Det ligger ju ett stort verksamhetsområde inom det som är tänkt att bli grundvattenskyddsområde, säger Anders Solberg, mark- och exploateringschef på Kilenkrysset AB.
Anders Solberg, exploateringschef på Kilenkrysset visar var Kilenkrysset ska exploatera en ny stadsdel bestående av en enorm logistikpark: ”Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro”. Logistikparken ligger i den tertiära skyddszonen enligt förslaget på vattenskyddszoner. (Arkivbild).
Anders Solberg syftar på den stora logistikpark som det finns planer på att bygga på Kilenkryssets mark, Gorsinge-Biskopskvarn-Grundbro. Strängnäs kommun har beslutat att påbörja arbetet med ett planprogram för området. Området är 1 100 hektar stort och ligger mitt i den tertiära zonen.
– Det kan bli långsammare processer och ytterligare tillståndsbeslut som ska till i vissa delar. Det skulle också kunna påverka oss under själva exploateringen när det gäller masshantering, för det kommer att bli avfallsupplag under en kortare i tid i samband med att man exploaterar. Men vi har gjort bedömningen att det ska kunna fungera, säger Anders Solberg.
I den primära zonen av vattentäkten har två bolag inom Lantmännen verksamhet och är därmed sakägare. Bolagen har skickat in yttrande till Strängnäs kommun där bolagen har många synpunkter på förslagen om skyddsföreskrifter för Gorsingeholms vattenskyddsområde. Enligt Sevabs föreslagna föreskrifter om miljöfarlig verksamhet är nyetablering av miljöfarlig verksamhet förbjuden i den primära skyddszonen. Förändring och utökning av pågående miljöfarlig verksamhet i skyddszonen kräver tillstånd.
Lantmännens silo och Lantmännen Cerealias kvarn ligger i den föreslagna primära skyddszonen.
"Lantmännen anser att förbudet och tillståndsplikten innebär avsevärt försvårande av pågående och framtida markanvändning", skriver bolagen i sitt yttrande.
Lantmännen skriver också att de kommer att begära ersättning för "avsevärt försvårande av pågående och planerad markanvändning" om kommunen inte beaktar deras förslag på ändringar av skyddsföreskrifterna.
Även Trafikverket har skickat in ett yttrande till kommunen där verket påtalar att ogräsbekämpning ingår i det löpande underhållet av järnvägen. När det gäller Trafikverkets vägar skriver man: "Det är av största vikt att kunna utföra halkbekämpning på bästa sätt för att undvika olycka."
Frågan är varför området Gorsingeholm har valts som reservvattentäkt som föreslås få grundvattenskydd.
Ni ser inga risker med att den planerade logistikparken skulle påverka grundvattentäkten?
– Riskerna hanteras i de föreslagna skyddsföreskrifterna. Det har gjorts en riskinventering och föreskrifterna ska möta risker som kan innebära problem för grundvattentäkten, säger Anna Calo, planeringschef på Eskilstuna Strängnäs energi och miljö.
Reningsverket ligger utanför de föreslagna skyddszonerna men nära vattentäkten.
Hur ser ni på risker med närheten till reningsverket?
– Det är ju Sevab som äger verksamheten på reningsverket och vi har våra miljötillstånd att följa. Det är ju lika som för alla andra verksamheter, miljökontoret som är vår tillståndsmyndighet. Där gör vi en stor ombyggnation av Strängnäs reningsverk framöver för att möta skärpta tillståndskrav.
Ni ökar ju kapaciteten också, med då borde riskerna öka också när ännu mer avloppsvatten ska renas?
– Kraven i tillstånden anpassas utifrån den kapacitet vi söker för.
Ni har inte diskuterat lämpligheten i att ha vattentäkt så nära reningsverket?
– Vi har fått i uppdrag att bygga om Strängnäs reningsverk utifrån de ökade kapacitet- och miljökrav som kommer. Vi har inte fått något annat uppdrag. Det har diskuterats under alla år om Strängnäs reningsverk ska ligga där det ligger men vi har inte fått till oss att vi ska flytta på det.
Hur ska det hanteras om det blir översvämning och bräddning?
– Så som det görs för alla reningsverk. Vi har krav på oss hur mycket vi får brädda.
Olyckor är en fråga för räddningstjänsten att hantera
Anna Calo
Planeringschef, Esem
Frågan är hur järnvägen kommer att påverka vattentäkten och vattentäkten järnvägen. Den primära skyddszonen är lagd utanför Svealandsbanan och den sekundära zonen ligger mestadels utanför och kant i kant med järnvägen. Svealandsbanan kommer därmed inte att påverkas så mycket av skyddsföreskrifterna som om järnvägen gått igenom den primära zonen.
Svealandsbanan hamnar utanför den föreslagna primära skyddszonen men Lantmännens verksamheter, som syns i bakgrunden, hamnar innanför.
Vad händer om ett godståg spårar ur?
– Olyckor kan ju alltid ske. Då är det en fråga för räddningstjänsten att hantera. Vi som VA-huvudman och som verksamhetsutövare hanterar det i vattenproduktionshanteringen. Vi kan stänga av intag och pumpar, då är det en akut åtgärd som görs, skilt från vattenskyddsföreskifterna.
Hur lämpligt är det att ha en vattentäkt nära järnväg?
– Vi har bedömt riskerna utifrån de risker som vi ser är förknippade till olika verksamheter och där är järnvägen en. De föreskrifter som vi föreslår ligger i paritet till de risker som vi bedömer finns.
Föreslagna skyddszoner för Gorsingeholm vattentäkt. Rosa markering är den primära zonen som kommer att ha starkast restriktioner. Blå markering är den sekundära zonen med näst starkast restriktioner. Grön markering är tertiär skyddszon.
Vad är det som har avgjort hur ni har dragit skyddszongränserna?
– Det är hydrologiska och geologiska förutsättningar. Man tittar på tillrinningsområdet till vattentäkten och man tittar på rinntider, hur lång tid det tar för en förorening att transporteras till vattentäkten. Sedan gör man en polering för att det ska vara enkelt att förstå, så att man inte ska gå direkt över en fastighetsgräns och man kan också använda visuella gränser som diken.
– När det gäller gränsdragningen av sekundär skyddszon väster om vattentäkten sammanfaller den med grundvattenmagasinets utbredning enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning).
Har det spelat in att det var enklare att lägga Svealandsbanan utanför den primära zonen?
– Nej, jag känner inte igen den diskussionen alls.
Industriområdet Storängen ligger nära vattentäkten men hamnar enligt förslaget utanför skyddszonerna med restriktioner.
Varför är Storängens industriområde och Strängnäs stad inte med i skyddszonerna?
– Då har vi bedömt att de inte ska vara med utifrån den riskinventering och de geologiska och geografiska förutsättningar som finns.
Varför får växtnäringsämnen (gödsel från djur) inte läggas på jordbruksmark i de primära eller sekundära skyddszonerna?
– Det har med riskbedömning att göra att det på sikt kan påverka vattentäkten negativt.
Är växtnäringsämnen farligare än avloppsvatten som läcker ut vid bräddning?
– Riskanalysen är gjord utifrån respektive verksamhet. Där utifrån är föreskrifterna fattade.
Är växtnäringsämnen farligare än miljöfarliga ämnen från industri?
– Den värderingen gör vi inte så. Vi tittar på respektive verksamhets risk att påverka vattentäkten i ett punktutsläpp och ett flergenerationsperspektiv.
Industrier som vi förser med processvatten är väldigt angelägna om att ha tillgång till täkten
Anna Calo
Planeringschef, Esem
Varför har man inte gått vidare med andra alternativ för grundvattenskyddsområde?
– Man har tittat på kapacitet och man har tittat på kvalité. Där har man sett att den här täkten av många olika aspekter är bäst att använda. Det handlar ju också om att de närliggande industrier som vi förser med processvatten är väldigt angelägna om att ha tillgång till den här täkten. Där har kommunen bedömt att placeringen är gynnsam för industrin och den är användbar för att ha reservvatten i det fall den skulle behövas.
Har det tagits fram någon risk- och konsekvensanalys?
– Ja. Den kom fram till att de här föreskrifterna är väl avvägda. Riskbedömningen är publik men konsekvensanalysen är det sekretess på.
Tidningen har kontaktat Sevabs vice ordförande Leif Lindström (S) som hänvisar till att frågan ännu ligger hos tjänstemännen.
Båtiläggningsplatsen i Gorsingeholm ligger inom den föreslagna primära skyddszonen och så gör även den närbelägna hamnen. Hantering av sammanlagt mer än 100 liter petroleumprodukter föreslås förbjudas i den primära skyddszonen.