Åren gĂ„r –övergreppen pĂ„ SiS-hemmen bestĂ„r

Sexuellt vÄld och sexuella krÀnkningar förekommer regelbundet pÄ landets SiS-hem, dÀr nÄgra av samhÀllets mest utsatta barn och ungdomar tvÄngsvÄrdas.

Sexuellt vÄld och sexuella krÀnkningar förekommer regelbundet pÄ landets SiS-hem, dÀr nÄgra av samhÀllets mest utsatta barn och ungdomar tvÄngsvÄrdas.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2023-03-22 18:55
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Larmen om grava missförhÄllanden sÄsom fysiskt vÄld, krÀnkningar och sexuella övergrepp pÄ Statens institutionsstyrelses (SiS) sÀrskilda ungdomshem har duggat tÀtt under decennier. Enbart i Är har bÄde Inspektionen för vÄrd och omsorg (Ivo) och Justitieombudsmannen (Jo) riktat skarp kritik mot SiS verksamhet. SiS ledning lovar Äterkommande bot och bÀttring, men hittills har löftena inte infriats.

PĂ„ SiS-hemmen tvĂ„ngsplaceras barn och unga som bedöms ha omfattande psykosocial problematik. Det rör sig om personer med skilda och ofta komplexa kombinationer av problem som kan innefatta kriminalitet, psykisk ohĂ€lsa och missbruk. 

I en ny rapport som tagits fram pĂ„ uppdrag av BarnrĂ€ttsbyrĂ„n och World Childhood Foundation undersöks det hur vanligt det Ă€r med sexuella övergrepp och krĂ€nkningar pĂ„ SiS-hemmen. 

Av rapporten framgĂ„r det att det mellan januari 2019 och maj 2022 gjorts 209 inrapporteringar – i snitt fem i mĂ„naden – av hĂ€ndelser, anmĂ€lningar eller klagomĂ„l. Det handlar om allt frĂ„n att anstĂ€llda har tafsat pĂ„ barn och unga till fullbordade vĂ„ldtĂ€kter. 

Den vanligaste förövaren som pekas ut i anmĂ€lningarna Ă€r manliga anstĂ€llda och det Ă€r framför allt flickor, som utgör en minoritet pĂ„ SiS-hemmen, som utsĂ€tts för övergreppen. 

Förekomsten av dokumenterade hĂ€ndelser och klagomĂ„l Ă€r ojĂ€mnt fördelade mellan SiS-hemmen. Endast ett av 21 hem saknar helt anmĂ€lningar. 

Rapporten slĂ„r fast att den typ av institutionsmiljö som SiS-hemmen utgör ökar risken för övergrepp. 

Det gĂ„r dock att pĂ„verka de organisatoriska förutsĂ€ttningarna, och den kultur och miljö som rĂ„der pĂ„ SiS-hemmen sĂ„ att risken för övergrepp minimeras. Det Ă€r ett arbete som man uppenbarligen misslyckats med. 

BarnrĂ€ttsbyrĂ„n konstaterar att innehĂ„llet i rapporten ger en tydlig bild av en myndighet som inte tar barns berĂ€ttelser pĂ„ allvar. Personalens rĂ€ttigheter och arbetsgivarperspektivet prioriteras ofta högre Ă€n barns sĂ€kerhet. Det Ă€r inte svĂ„rt att hĂ„lla med. 

Det gör till och med SiS generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark, I en kommentar till rapporten sĂ€ger hon: ”Jag blir bĂ„de arg, frustrerad och ledsen. Det Ă€r allvarligt det som rapporten pekar pĂ„ [
]. Vi behöver ta varje barns upplevelse pĂ„ största allvar. Det har vi bevisligen inte klarat av. Jag kommer göra allt som jag kan för att inga fler barn ska utsĂ€ttas för övergrepp pĂ„ SiS”, sĂ€ger hon.

Det tar visserligen tid att Àndra en kultur som satt sig i vÀggarna. Men SiS har haft Äratal pÄ sig att vÀnda utvecklingen utan framgÄng. Sköra barn och unga med omfattande problematik fÄr inte den hjÀlp och stöd de behöver. Inte sÀllan förvÀrras deras problematik under tiden i SiS-hemmet. DÄ rÀcker det inte att lova att göra sitt bÀsta. DÄ mÄste man se till att förÀndringen faktiskt sker.