I kommunallagen anges att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För att det ska ske behövs väl underbyggda underlag.
Men när det kommer till skolan och förskolan i Eskilstuna brister underlagen på ett sätt som inte är acceptabelt.
Bristande prognoser rörande antalet elever i gymnasieskolan gör att man nu står med fler än 700 tomma platser. Från att 80 procent av gymnasieskolorna hade en ekonomi i balans 2020, förväntades i december bara 25 procent klara budget under 2022.
För grundsärskolan är situationen den omvända. Där råder det akut platsbrist och situationen beskrivs som ohållbar när alla platser är fyllda och nya lokaler saknas. Även här är det prognoserna som spökar. Elevantalet har ökat med 40 procent sedan 2019, men skolorna har inte planerat för ökningen.
I tisdags kallade företrädare för kommunen till en presskonferens där det meddelades att 50—75 anställda barnskötare kan komma att varslas under våren.
Beskedet beror dels på att antalet barn i förskolan minskar. Under 2022 och 2023 blir det totalt 400 färre barn. Dels på en minskad budgetram för 2023 på 40 miljoner kronor. Det kvarstår dock ännu ett antal frågetecken kring förutsättningar och ekonomi som ska rättas ut under våren.
Att man berättar om det tänkbara varslet redan nu, beror, enligt ansvariga politiker och tjänstemän, på att man vill vara transparenta och minska oron med information.
Det är svårt att bedöma den lugnande effekten, men med tanke på de reaktioner på beskedet som strömmat in till Eskilstuna-Kuriren är många anställda, föräldrar och invånare i kommunen rejält oroade. Flera förskollärare beskriver en verksamhet där de redan i dag varken har tid eller möjlighet att leva upp till de krav som ställs och där bristerna i verksamheten går ut över barnen.
Många anställda och föräldrar kommer därför att behöva gå omkring med en klump i magen under våren i väntan på besked om hur neddragningarna kommer att drabba varje enskild förskola.
Ännu en gång är det kommunens underlag som verkar brista. Så sent som 2019 skedde en stor kompetenssatsning i förskolan då 100 barnskötare fastanställdes. Nu drar man ned antalet anställda. Men enligt prognosen behöver man snart anställa igen. Redan 2027 ökar antalet barn och därmed även behovet av personal igen.
Den här typen av ryckighet i verksamheten är inte bra för någon och det kan varken ses som god ekonomisk hushållning eller ett gott arbetsgivarskap.
Oavsett om man överskattat eller underskattat antalet barn och unga som behöver en plats i förskolan, särskolan eller gymnasiet så är det uppenbart att de prognoser man haft tillgång till inte hållit måttet. Prognoser borde bara vara en del av beslutsunderlaget.
Det är hög tid för de ansvariga att fundera ett varv till hur de i framtiden ska kunna få fram bättre underlag för verksamheten. För kommunstyrelsen handlar det nu också om att fundera på hur mycket pengar skolorna ska ha och vilket stöd de behöver för att kunna erbjuda alla barn och unga en pedagogisk verksamhet med kvalitet.