Mikael Edlund, (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor får uppdraget att leda den politiska referensgrupp som ska jobba med att få gymnasieskolans ekonomi på fötter.
Eskilstuna-Kuriren har vid flera tillfällen i höst skrivit om den tuffa ekonomiska situationen i Eskilstunas gymnasieskola.
Från att 80 procent av gymnasierna hade ekonomi i balans 2020, är det i år bara 25 procent som väntas klara budget.
En avgörande orsak till det ansträngda läget är den överkapacitet som uppstått, där över 700 platser står tomma på skolorna. I oktober fick förvaltningen i uppgift att ta fram ett förslag på hur den negativa trenden kunde vändas. Beskedet som nu presenteras är att arbetsgruppen behöver mer tid.
En politisk referensgrupp knyts samtidigt till styrgruppen och ska bestå av företrädare från olika delar av kommunens organisation, som vuxenutbildningen, grundskolan och kultur- och fritidsförvaltningen.
Utöver själva lokalfrågan ska gymnasieskolans programstruktur ses över för att utreda om det finns bäring att behålla alla dagens utbildningar.
Arbetet ska pågå under våren och presenteras i juni på gymnasienämnden.
– Vi är inte i en kris, men vi har ett svårt läge. Och det här är nu en viktig fråga för hela kommunen att lösa. Därför är det viktigt med en bred referensgrupp, säger Mikael Edlund (S), kommunalråd med ansvar för skolfrågor, som får i uppgift att leda referensgruppens arbete.
– Det hade varit enkelt för oss att plocka fram yxan och börja hyvla. Men risken är då att det inte skulle bli ett genomtänkt beslut och att vi inte skulle få bukt med de strukturella problem vi har i dag, säger Josefine Helleday (S), vice ordförande i gymnasienämnden.
Uppgifterna om de över 700 tomma platserna har väckt ilska hos personal på Eskilstunas gymnasier. Lärarna Max Verlage, Jonas Wendin och Jonas Wendin hör till de som menar att dagens ansträngda situation härrör från beslut fattade 2019, om att öppna en ny kommunal gymnasieskola i Eskilstuna – Zetterbergsgymnasiet – trots larm om att prognoserna för elevtillväxten var orealistiska.
Beslutet att öppna en fjärde kommunal gymnasieskola i Eskilstuna, Zetterbergsgymnasiet, har mött hård kritik, bland annat från personal i gymnasieskolan som menar att det inte finns elevunderlag för så många skolor. Men enligt gymnasiechef Monica Widelund kommer alla dagens fyra skolor att bli kvar även i framtiden.
Med facit i hand har antalet elever i den kommunala gymnasieskolan minskat något varje år sedan 2018, helt i motsats till uppgifterna i den utredning som låg till grund för beslutet att öppna Zetterbergsgymnasiet.
Både ansvariga politiker och tjänstemän erkänner i dag att underlaget de fattade beslut på den gången var otillräckligt.
– Jag har full förståelse för den berättigade kritik som framförts av medarbetare i gymnasieskolan. Som politiker behöver man alltid vara självkritisk över beslut som fattats och från mitt håll ser jag att vi borde varit mer kritiska till de prognoser vi fick på bordet och som låg till grund för ett tidigare beslut om en fjärde skola, säger Josefine Helleday.
Gymnasiechef Monica Widelund, Josefine Helleday (S), gymnasienämndens vice ordförande, Robin Tannarp (M), gymnasienämndens ordförande och Mikael Edlund (S).
Vad kostar de tomma platserna?
– Det är egentligen två sätt att se på det. En om vi skulle trycka ihop alla lektioner i ett hörn och se hur mycket golvyta det blir över. Men sedan är det också frågan om undervisningsgrupper där det skulle kunna sitta 30 elever, men idag bara sitter 24, säger gymnasiechef Monica Widelund.
Men har ni någon uppfattning om vad det kostar?
– Inte idag.
Kommer det finnas fyra gymnasieskolor i Eskilstuna i framtiden?
– Ja, det är avsikten.