Flens politiker har målat in sig i ett hörn. Det är svårt att dra någon annan slutsats efter den senaste tidens beslut om skolan.
Eleverna i Flen blir färre samtidigt som resurserna till skolan minskar. Utifrån den budget som politikerna beslutat om har förvaltningen tagit fram ett förslag, som går ut på att stänga grundskolor och dra in på gymnasieutbildningar med mycket få elever.
Ett sådant förslag leder det naturligtvis till protester bland dem som drabbas.
Protesterna har fått politikerna att besluta att åtminstone en skola, Kyrkskolan i Mellösa, ska få vara kvar. Det är ett beslut som i praktiken innebär att mer pengar i skolbudgeten kommer att läggas på lokaler och mindre på undervisning. Det är också ett beslut som sätter förvaltningen i en rävsax.
För dilemmat är hur kommunen efter politikernas beslut ska kunna leva upp till skollagens krav på att ”främja alla barns och elevers utveckling och lärande.”
Det klarar inte ens skolan i dag.
Det har påpekats på ledarsidan flera gånger tidigare och förtjänar att påpekas igen: I våras gick var fjärde elev i Flen ut nian med så låga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare på gymnasiets yrkesprogram. Andelen behöriga elever till gymnasiet är lägst i hela länet.
Att konstatera att skolan i Flen redan befinner sig i kris är därför ingen överdrift.
Och det lär bli värre. Det framgår av det nya beslutsunderlag som barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen tagit fram. Det är ett underlag som borde framkalla magont hos varje invånare i Flen.
Förvaltningen konstaterar bland annat att deras budgetförslag innebär att den inte har möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar för att bedriva undervisning till alla barn- och elever i kommunen. Politikernas beslut kommer främst att gynna friskolorna. När kostnaderna för kommunens lokaler ökar kompenseras friskolorna, enligt regelverket, med samma summa: 10 000 kronor per elev. De som kommer att drabbas hårdast är barn med sämre socioekonomiska förutsättningar, eftersom strukturbidragen, som syftar till att jämna ut skillnader minskar med cirka 4 miljoner kronor.
När mindre pengar finns kvar till undervisningen måste personalen på de kommunala skolorna och förskolorna minska. ”En omställningsprocess kommer att behöva ske omedelbart efter beslut,” konstaterar förvaltningen.
Det saknas just nu 17 miljoner kronor i budgeten som förvaltningen föreslår att politikerna ska skjuta till. Enligt Flens skolchef Henrik Ljungqvist motsvarar det ungefär 23 lärartjänster. Men han konstaterar också att kommunen kommer att behöva göra sig av med personal – även om de får pengarna.
Henrik Ljungqvist skickar också ett – för tjänstemän – ovanligt syrligt budskap till de ansvariga politikerna: ”Man väljer aktivt lokaler före undervisning och det gör mig extra frustrerad. Jag tycker att det speglar en värdegrund som är svår att förstå, att det kommer slå mot eleverna som har det sämre och svårare från början.” Han säger också att förvaltningen valt att vara ”väldigt tydliga för vi vill verkligen att politiken ska förstå konsekvensen av det här.”
Men gör politikerna i Flen det?
De kan naturligtvis välja att prioritera skolan framför en rad andra kommunala kärnuppgifter. Men då måste politikerna vara beredda att minska budgeten för dessa uppgifter. Andra människor kommer att hamna i kläm och bli arga, ledsna och upprörda.
Är politikerna beredda att möta den ilskan? Hur ska de hantera den målkonflikt som uppstår när grupp ställs mot grupp? När exempelvis äldres behov av omsorg ställs mot barnens behov av undervisning? Det behöver de ansvariga politikerna i fullmäktige ge svar på.
Ett argument som framförs från dem som vill behålla alla skolor är att eleverna inte nödvändigtvis kommer att välja en annan kommunal skola– om den skola de går på stängs.
Så är det naturligtvis. Det scenariot finns också med i nämndplan för 2024–2027. Där går det att läsa att: ”om fler barn/vårdnadshavare skulle välja fristående skolor eller skolor i andra kommuner leder det inte till att det blir sämre för barn och elever i Flens kommun så länge resurser i de kommunala skolorna används effektivt.”
Nu valde politikerna i stället ett alternativ som både är kostnadsdrivande och snedfördelar resurserna. Ett förslag som på sikt lär få fler elever att söka sig till friskolorna, eftersom de får mer resurser och därmed bättre förutsättningar att erbjuda en god undervisning.
Så frågorna till politikerna i Flen är: Hur ska ni skapa tillräckliga förutsättningar så att Flens kommun kan leva upp till skollagens krav på en likvärdig skola? Hur ska den kommunala skolan värnas, och om skolan ska prioriteras – vilka områden ska ni då dra ned på?