Politikerna i Flen måste våga fatta beslut om skolan

I Flen gick var fjärde elev ut nian i våras med så låga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare på gymnasiets yrkesprogram. Det gör Flen till den kommun i länet med störst andel elever som inte klarar målen.
I Flen gick var fjärde elev ut nian i våras med så låga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare på gymnasiets yrkesprogram. Det gör Flen till den kommun i länet med störst andel elever som inte klarar målen.

Ledare 8 februari 2024 18:53
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Att bo i en mindre ort eller på landsbygden är något som lockar många. Men det är inte en tillvaro utan utmaningar. Samhällsservicen är sämre, kollektivtrafikens turtäthet är glesare och vardagspusslet är inte sällan lite svårare att få ihop. Fördelarna överväger dock nackdelarna. 

Men det finns en smärtgräns. För många går den när den sista affären stängt och skolan läggs ned.

Det är då framtidsoptimism förbyts till frågan om vem det är som släcker sista lyset.

Att förslag om att lägga ned skolor därför möts av ilska och frustration är därför inte konstigt. Det handlar inte bara om skolans vara eller icke vara utan om den egna framtiden.

Det är argumenten som fyller den egna vågskålen. I den andra läggs andra som handlar om skolans kvalitet. Om att erbjuda varenda unge i kommunen en bra utbildning och därmed chansen till en bättre framtid.

I Flen gick var fjärde elev ut nian i våras med så låga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare på gymnasiets yrkesprogram. Det gör Flen till den kommun i länet med störst andel elever som inte klarar målen.

Bilden är inte svartvit, det finns stora skillnader mellan de olika skolorna kommunen. Men faktum kvarstår: Skolan i Flen klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill säga skolans skyldighet att skapa förutsättningar för alla elever nå målen med utbildningen. Detta uppdrag omfattar alla elever oavsett vilken bakgrund de har eller vilka möjligheter de har att tillgodogöra sig undervisningen. 

Det går att vända utvecklingen så att fler elever når målen, men detta arbete måste utföras samtidigt som medlen till barn-, utbildnings- och kulturnämnden minskar och barnen i skolan blir färre

För att möjliggöra en ”en budget som inte sänker kvalitet eller går ut över barn och elever genom minskad barn- och elevpeng” har förvaltningen föreslagit att Tomtebo förskola i Mellösa, Bettna skola, Brogetorp förskola i Flen samt en avdelning på Sjögårdens förskola i Flen ska läggas ned. Förvaltningen föreslår även att naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet på Prins Wilhelmgymnasiet ska avvecklas på grund av att eleverna är för få. I dag går det ungefär 65 elever på de två programmen fördelat på tre årskurser.

Något beslut har dock ännu inte fattats. Barn-, utbildnings- och kulturnämndens ordförande Peter Munter (S) konstaterar att de” behöver komplettera med faktaunderlag ur fler perspektiv".

Och visst kan man vrida och vända på frågan ytterligare varv. Man kan räkna på om höga renoveringskostnader för slitna lokaler kan sänkas. Kartlägga var de elever som nu går i de nedläggningshotade förskolorna och skolorna kommer att ta vägen. Det går även att undersöka ifall någon är beredd att starta en friskola.

Men det grundläggande problemet kvarstår. Mindre pengar och färre elever. Ett överskott av lediga platser samtidigt som det finns skolor med stora renoveringsbehov. Och det som det inte går att blunda för: Att alltför många elever i kommunen inte når skolans mål. 

Det som krävs i Flen är modiga politiker som vågar tackla de många och svåra målkonflikter som finns. För en sak är säker: Att skjuta på besluten leder inte till bättre måluppfyllelse. Och varje elev i Flen förtjänar chansen att nå målen i grundskolan. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa