Förra helgen kunde flera hushåll i Eskilshem och Årby inte längre spola i sina toaletter. Anledningen: snösmältning och ymnig nederbörd hade satt kommunens avloppsnät på prov, då stora mängder vatten hade trängt in avloppsnätet.
Det finns sedan tidigare en översvämningsproblematik i området.
I måndags var problemen avhjälpta. Eller rättare sagt den här gången. För bristerna i VA-nätet är uppenbara. Det tillstår även Martin Linse, gruppchef för VA-distribution på Eskilstuna energi och miljö (EEM). Till tidningen säger han att ”det är ett utmanade och kostsamt arbete att identifiera var det läcker och att det är ett långsiktigt arbete att åtgärda problemen.”
Och det är inte bara i avloppsstammarna som det läcker in vatten. Det kan det även göra i dricksvattenstammarna. Risken att det kommer in bakterier i dem ökar när marken översvämmas.
Att åtgärda VA-nätet och rusta det mot översvämningar borde därför vara en prioritet, men det är det inte.
I Eskilstuna har EEM:s styrelse nyligen beslutat att de nästan 190 miljoner kronor som tidigare tappats bort i bokföringen och nu återförts bland annat ska användas till att slopa den tidigare aviserade höjningen av VA-taxan för 2024. Dessutom kommer höjningarna att bli begränsade fram till 2027.
Med andra ord väljer man att skjuta högst nödvändiga renoveringar och underhåll av VA-nätet framför sig, Att notan tickar på och blir allt högre verkar inte bekymra de ansvariga i styrelsen.
Eller som EEM:s styrelseordförande Åsa Kullgren (S) uttryckte det i ett pressmeddelande: ”Det känns väldigt bra att styrelsen agerat snabbt.”
Men det kommer garanterat inte kännas lika bra för dem som till slut kommer att behöva betala slutnotan.
Nu är Eskilstuna inte den enda kommunen som skjuter underhållet av VA-nätet framför sig. I en färsk undersökning från branschföreningen Svenskt vatten kan de renoveringar och uppgraderingar som behöver göras av det svenska VA-nätet under nuvarande förutsättningar ta upp till 200 år.
Det är tid som kommunerna och särskilt inte Eskilstuna har.
Att avloppen slutar att funka, eller att dricksvattnet måste kokas är bara några av de problem som kan uppstå vid kraftiga översvämningar.
Nyligen stod det klart att Eskilstuna tagits med på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB:s) lista över områden med betydande risk för översvämning. Andra nykomlingar på listan är bland annat: Västerås, Gävle, Sundsvall och Varberg.
I Sverige finns 290 kommuner. MSB:s lista består av 26 områden. En placering på listan är därför en kraftig varningssignal, särskilt för städer – som likt Eskilstuna – ”får maxpoäng”.
Även tidigare har risken för översvämning varit hög. Att Eskilstuna först nu är med på listan beror på en teknikalitet. Tidigare fanns ett krav på att det redan skulle ha skett en översvämning, något som Eskilstuna hittills varit förskonat från.
Eskilstunaån är den främsta orsaken till att kommunen hamnat på listan. Om den översvämmas riskerar bostäder och arbetsplatser, vårdinrättningar, nyhetsredaktioner, kyrkor och kulturarv bland mycket annat att påverkas.
Och konsekvenserna är betydligt större än att inte kunna spola på toaletten. En översvämning kan på kort tid slå ut många av de samhällsfunktioner som vi tar för givna.
Det handlar om akuta åtgärder som att vatten strömmar in i bostäder och lokaler. Vatten, som även förstör möbler, saker och orsakar sättningsskador. Om att räddningstjänsten inte kan bistå alla med pumpar. Att det kommer att ta längre tid att ta sig fram till nödställda.
Men det rör sig också om ökad risk för avbrott i elnätet. Att det inte går att köra på vissa vägar. En ökad risk för att broar skadas eller rasar. Om slukhål som kan uppstå under asfalterade vägar och gångvägar. Om träd och stolpar som kan falla när marken inte längre är lika stabil. På kyrkogårdar kan mänskliga kvarlevor rubbas.
På lite längre sikt kan ras och skred bland annat bidra till att gamla föroreningar som legat dolda i marken kommer upp till ytan. Att dricksvattentäkter kan förorenas, något som inte fixas i en handvändning. När vattnet sjunker undan i översvämmande bostäder tar inte sällan mögelangrepp över.
Men att Eskilstuna är ett högriskområde för översvämningar kan även få andra följder. Hemförsäkringarna blir dyrare. På sikt kan det bli svårt eller omöjligt att försäkra hus som är särskilt utsatta. Det får i sin tur till sin följd att värdet på husen kan rasa och de blir svåra att sälja. Bankerna kan börja neka bolån.
Eskilstuna kommun, fastighetsägare och alla som på något sätt kan beröras av översvämningarna har därför inte något annat val än att kavla upp ärmarna och jobba för att försöka minska översvämningsrisken.