Den massiva proteststorm som uppstod efter besked att A-huset på S:t Eskils gymnasium skulle användas till annan kommunal verksamhet – läs grundskola – tycktes i slutet av förra veckan fått effekt. Gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M) meddelade då att ”A-huset ska fortsätta vara hjärtat av S:t Eskil" och gav förvaltningen i uppdrag att ”skyndsamt utreda om det går att avyttra B-, C- eller D-huset på S:t Eskil i stället”.
Därefter har protesterna lugnat ned sig.
Tankarna går osökt till ett gammalt psykologiskt trix som ökar sannolikheten att man ska kunna låna pengar av en kompis. Be att få låna 200 kronor i stället för de 100 som du egentligen behöver. Säger din kompis ja till lånet är ingen skada skedd. Får du ett nej kontrar du snabbt med: Får jag låna 100 kronor? En summa som för din kompis nu framstår som mindre och därför mer överkomlig att låna ut.
I det här fallet handlar det inte om ett lån. Men att byta ut A-huset mot ”B-, C eller D-huset” följer samma logik. Det andra förslaget framstår som mer resonabelt än det första.
Men beslutet blir ändå detsamma – även om beskedet är mer aptitligt presenterat. Det är fortfarande S:t Eskil som ska styckas upp och offras.
Skälet som anges är att S:t Eskil är den gymnasieskola där elevantalet har minskat mest. Delar av skolans lokaler ska därför användas av grundskolan som i nuläget är trångbodd på sina håll.
Men det är med betoning på nuläget. Ny statistik från SCB visar att antalet barn i åldrarna 6-15 år kommer att vara mindre än i dag – samtliga år fram till minst 2070. Förra året minskade dessutom antalet nyfödda barn radikalt i Sörmland med över 12 procent. Det är mest i hela Sverige.
Så varken grundskolan eller gymnasieskolan kan räkna med fler elever framöver. Tvärtom behöver man komma att skära ned utbildningsplatserna ytterligare.
Ändå propsar kommunen fortfarande på att ha kvar fyra gymnasieskolor. Av allt att döma beror det i hög grad på att Eskilstuna kommun skrivit ett riktigt dåligt hyreskontrakt för Zetterbergsgymnasiets lokaler.
Ett avtal med en kvadratmeterhyra som är ungefär dubbelt så hög som för de övriga kommunala gymnasierna och som dessutom sträcker sig fram till 2040. Muhammed Tahsin säger dock till tidningen att kommunen kan få in pengar genom att hyra ut delar till andra. Något som man redan gör.
Men han kan samtidigt inte redogöra för hur stor den totala besparingen för gymnasieskolan beräknas bli efter att även S:t Eskils lokaler styckats upp och gymnasiets programutbud minskat.
Har man inte som politiker koll på siffrorna och budgeten har man ingen koll alls. Då fattar man sina beslut i blindo och håller tummarna för att besluten slår väl ut.