BÄde regimfestival och kravall Àr skandalösa

Foto: Arkiv

Signerat2023-08-04 18:05
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Det Àr ett oskick med lagbrott som politiskt propagandamedel. Den som Àr demokrat ska inte anvÀnda metoder som skulle vÀlta demokratin ifall de kom till allmÀn anvÀndning.

Än vĂ€rre Ă€r slagsmĂ„l, anlagd eld och annat vĂ„ld – som stenkastning mot polisen. Det gĂ€ller Ă€ven nĂ€r nĂ„gra demonstrerar mot sĂ„dant de anser vara motbjudande eller rent antidemokratiskt. Upploppen förra vĂ„ren har lett till en rad rĂ€ttegĂ„ngar. Även kravallerna och misshandeln kring den Ă„terkommande "festival" som anordnas till stöd för Eritreas diktatur fĂ„r rimligen ett efterspel i tingsrĂ€tten.

Det Àr för övrigt underligt att polisen vid tillstÄndsgivningen för motdemonstrationen inte sÄg till att fÄ sÀkrare avstÄnd mellan grupperna. Det borde vÀl vara bekant för svenska polisen att ett liknande upplopp nyligen skedde vid motsvarande arrangemang i Tyskland, Àven det en stödmanifestation för diktaturen.

Det som nu hÀnt Àr en fortsÀttning pÄ en lÄng följetong, dÀr det förvÄnande Àr hur pass ostört den regim som gjort Eritrea till en hÄrdhÀnt polisstat kan agera i olika europeiska lÀnder. Dessutom pÄ ett sÀtt som för mÄnga eritreanska flyktingar kan framstÄ som direkt hotfullt.

Under Eritreas moderna historia har mĂ€nniskor i olika skeden tagit sin tillflykt till Europa, och Ă€ven till Sverige. En gĂ„ng pĂ„ flykt undan det dĂ„varande etiopiska styret – men de senaste Ă„rtiondena för att komma undan nuvarande styres ytterst hĂ„rda förtryck. Det har kommit att i en rad europeiska lĂ€nder bo bĂ„de en del sympatisörer till den tidigare gerillarörelse som nu har makten, och andra eritreaner som flytt det nya förtrycket och ofta har slĂ€ktingar som fallit offer för diktaturen.

Detta har inneburit slitningar och oro, som pÄverkat Àven kyrkliga samfund dÀr eritreaner har sin andliga hemvist. De olika Äsiktsriktningarna har i Sverige bÄde mötesfrihet och de andra rÀttigheter som ett fritt samhÀlle erbjuder.

Saken har dock en sida till. Regimen i Eritrea har mĂ€rkligt obesvĂ€rat kunnat ha en hisklig polisstat pĂ„ hemmaplan men alltid kunna sköta affĂ€rer i EU, fĂ„ Schengenvisum för regimpotentater och till och med organisera ett slags skatteuppbörd genom pĂ„tryckningar pĂ„ landsmĂ€n i exil. 

De styrande i Asmara tycks inte heller ha kĂ€nt nĂ„got effektivt tryck frĂ„n EU-lĂ€nderna om att frige politiska fĂ„ngar – dĂ€ribland svenske medborgaren Dawit Isaak, en av de journalister som spĂ€rrades in dĂ„ all fri press krossades 2001.

För nĂ„gra Ă„r sedan tog sig svenska UD samman och utvisade en diplomat frĂ„n Eritrea som hade en viktig roll i regimens upptrĂ€dande mot landsflyktiga i Sverige. Det har ocksĂ„ gjorts en lagĂ€ndring som borde kunna försvĂ„ra en av Eritrearegimens andra kĂ€nda aktiviteter – flyktingspionage mot de landsflyktiga.

Men regimens nÀrgÄngna aktivitet i de landsflyktigas nya hemlÀnder fortsÀtter. Sverige och andra lÀnder bör strama Ät utdelandet av Schengenvisum till regimagenter och resa hinder för regimens indrivning av skatter pÄ europeisk mark.