Bristerna i demensvården – chefen möter kritiken

"Vi jobbar hela tiden med att höja kompetensen hos personalen på våra demensavdelningar, men tar självklart till oss anhörigkritiken om kunskaps- och språkbrister." Äldreomsorgschefen ser allvarligt på missförhållandena i demensvården.

Fridha Söderqvist är enhetschef för äldreomsorgen i Eskilstuna. Hon tar till sig de anhörigas berättelser om missförhållanden på två demensboenden i kommunen, och berättar om utbildnings- och språkliga insatser som görs för personalen inom vård och omsorg.

Fridha Söderqvist är enhetschef för äldreomsorgen i Eskilstuna. Hon tar till sig de anhörigas berättelser om missförhållanden på två demensboenden i kommunen, och berättar om utbildnings- och språkliga insatser som görs för personalen inom vård och omsorg.

Foto: joakim serrander

Eskilstuna2022-09-26 04:45

Vården och omsorgen av demenssjuka är ojämlik i landet, alla får inte de insatser de behöver, konstaterar Socialstyrelsen vars nationella riktlinjer trycker på vikten av att alla insatser ska anpassas till den specifika individen. Och att det finns personal som är specialiserad på demenssjukdom.

Fridha Söderqvist, enhetschef för äldreomsorgen i Eskilstuna, gör detsamma.

– Dementas behov är så olika och det är jätteviktigt att vi bemöter alla på demensavdelning i deras individuella behov.  På samma sätt som vi aktivt och kontinuerligt höjer personalkompetensen på olika nivåer. Vi har sedan många år en tydlig strategisk utbildningsplan för demenspersonalen. Bland annat utbildas vårdbiträden till undersköterskor, och vårt Specialistteam demens handleder och stöttar. Nu förstärker vi också med kunskapsstöd i motivationsarbete för personalen.

Det är inte ett lagstadgat krav att all personal på en demensavdelning ska ha specialistutbildning, säger Fridha Söderqvist.

– Vi strävar i grunden efter att bemanna med undersköterskor. Men vi höjer alltså kompetensen på våra demensavdelningar, det är viktigt att poängtera.

undefined
"Överlag gör våra medarbetare inom demensvården ett mycket gott jobb", säger äldreomsorgschef Fridha Söderqvist.

Eskilstuna har samtidigt samma generella dilemma som övrig svensk vård och omsorg; personalbrist.

– Kompetensförsörjningen är en stor utmaning.  Men som anhörig och brukare ska man känna sig trygg med den vård och omsorg vi ger. Och vi måste klara att möta kritiken när så inte är fallet. Det är verkligen tråkigt att höra hur anhöriga på Spångagården och Åbacken upplever det.

Att personal, brukare och anhöriga kan kommunicera tydligt och göra sig förstådda för att inte skapa oro måste väl vara a och o på en demensavdelning?

– Absolut, och vi jobbar aktivt med den utmaningen också, bland annat genom utbildningar och språkombud; medarbetare som stöttar och handleder. Även språkförbistring är en nationell utmaning. Samtidigt ökar personalbehovet hela tiden och vi skulle inte klara kompetensförsörjningen utan medarbetare från olika kulturer. Och överlag gör många av våra medarbetare ett mycket gott jobb.

Mellan 130 000 och 150 000 svenskar beräknas ha en demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsen insjuknar årligen 20 000–25 000 personer, och prognosen för antalet demenssjuka år 2050 är enligt myndigheten 250 000. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!