Susanne Carlsson, HR-direktör på Eskilstuna kommun är tydlig med att själv inte använda ordet "utköp", utan benämner det som en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare att avsluta anställningen, något som kan ske av flera anledningar.
Under perioden 2019 till 2023 har Eskilstuna kommun totalt köpt ut 113 personer från sina tjänster – till ett belopp av 16,3 miljoner kronor.
Fem av de som kommunen köpt ut har haft någon form av chefsposition. Det största utköpet ägde rum 2019 då en högt uppsatt chef på kommunledningskontoret fick lämna sin anställning med ett avgångsvederlag på 891 000 kronor. Sedan dess har fyra andra chefer också fått lämna sina anställningar och köpts ut av kommunen. Det handlar om två personer på vård- och omsorgs-, en på kultur- och fritids- och en på stadsbyggnadsförvaltningen.
Men vad är egentligen anledningen till att en anställd köps ut?
Susanne Carlsson är HR-direktör på Eskilstuna kommun och berättar att det finns flera anledningar till att kommunen gör en överenskommelse med en anställd om att avsluta anställningen i förtid.
– Det används i första hand i en situation när en anställd på grund av sjukdom eller ohälsa har en nedsatt arbetsförmåga och därför inte kan utföra sitt arbete – och där vi inte hittar andra arbetsuppgifter som matchar arbetsförmågan, säger hon.
Överenskommelser med avgångsvederlag används även när det uppstår arbetsbrist inom kommunens verksamheter.
Som ett resultat av kommunens omorganistation av förskolan fick tio barnskötare lämna sina tjänster med den typen av lösning under 2023. Under det här året kan fler personer få lämna sina anställningar på samma sätt, som ett led i den pågående omorgansationen av hela skolan i Eskilstuna kommun.
– Förra året hade vi en övertalighetssituation i förskolan och just nu har vi det också i skolan. Vi har inte haft så många sådana situationer om man tittar längre tillbaka, utan det var just under 2023 och det är ett antal personer som troligtvis kommer hamna i den situationen nu under 2024, säger Susanne Carlsson.
Den sista anledningen till att en anställd köps ut är att personen misskött sitt arbete – vilket kanske är den anledning som gemene man främst förknippar med uttrycket "utköp".
Däremot är det inte så vanligt att det sker i Eskilstuna kommun, menar Susanne Carlsson.
– Det är inte jättemånga individer, exakt hur många det handlar om och hur fördelningen är törs jag inte svara på, säger hon.
I en sådan situation har personen oftast varslats om uppsägning eller avsked och överenskommelsen nås under processen.
– Man kommer då överens innan det går så långt som till ett avsked eller uppsägning.
Överenskommelse med avgångsvederlag kan även användas vid övertalighet. Förra årets omorganisation i förskolan resulterade i att flera barnskötare lämnade sitt arbete efter den typen av lösning.
Beloppen i överenskommelserna varierar. Det högsta beloppet kommunen betalade ut under tidsperioden 2019 till 2023 låg på 891 000 kronor och gick då till chefen på kommunledningskontoret. Under samma period betalade kommunen som lägst ut 22 250 kronor. Summan gick till då till en personlig assistent.
Susanne Carlsson, berättar att beloppet bestäms efter en dialog mellan arbetsgivaren, som i det här fallet är Eskilstuna kommun, arbetstagaren och personens fackliga företrädare.
– Man utgår mycket från den lön personen redan har som en grund för att teckna överenskommelsen. Men sedan beror det också på om det finns annat i överenskommelsen som inte är rena utbetalningar. Att man exempelvis får tillgång till en jobbcoach för att komma vidare i sin arbetskarriär. Det har också ett värde och genererar en kostnad, säger hon.
16,3 miljoner kronor har kommunen lagt på utköp under en fyraårsperiod. Hur ställer ni er till att stora summor skattepengar läggs på den här typen av överenskommelser?
– Vi har omkring 8 500 tillsvidareanställda i våra förvaltningar som man måste ställa i relation till summan. När det gäller personerna som vi gjort den här typen av överenskommelse med – så är min bedömning att det hade kostat kommunen mer att ha medarbetare som inte kan utföra sina arbetsuppgifter eller i de fall där vi inte har arbetsuppgifter att erbjuda. Det skulle även kosta skattebetalarna ännu mer om personer vi inte längre har förtroende för fanns kvar i våra verksamheter och inte utförde ett gott jobb för de vi finns till för, säger Susanne Carlsson.