Sågar kommunens utredning – kräver tuffare besparingar

Eskilstuna kommuns stora gymnasieutredning kostade skattebetalarna en halv miljon och skulle vägleda politikerna i att fatta rätt beslut om gymnasieskolans framtid. Nu avfärdas förslagen i utredningen som otillräckliga. "Utifrån perspektivet ekonomi i balans, så tycker jag inte den har gett oss någonting", säger nämndordföranden Muhammed Tahsin (M).

"Det kommer krävas mycket tuffare beslut än det här", säger Muhammed Tahsin (M), gymnasienämndens ordförande.

"Det kommer krävas mycket tuffare beslut än det här", säger Muhammed Tahsin (M), gymnasienämndens ordförande.

Foto: Mattias Carlgren

Eskilstuna2023-11-16 07:11

Förra hösten skrev tidningen flera artiklar om den tuffa ekonomiska situationen i Eskilstunas gymnasieskola. Bland annat uppskattade förvaltningen att det fanns en överkapacitet på 700 platser på kommunens fyra skolor. Den politiska majoriteten beslutade sig då för att syna gymnasieskolans organisation ordentligt i sömmarna.

– Vi är inte i en kris, men vi har ett svårt läge, sade då det skolpolitiska kommunalrådet Mikael Edlund (S).

Gymnasieutredningen genomfördes under våren av konsultfirman Ensolution på uppdrag av en politisk styrgrupp.

I juni lade utredarna sitt förslag på bordet. Åtgärderna uppskattades kunna spara sex till åtta miljoner kronor åt kommunen.

Bland annat föreslogs det att språkintroduktionsprogrammen skulle slås samman på en skola och att inriktningarna dans på estetiska programmet, mark och anläggning på bygg- och anläggningsprogrammet och karosseri och lackering på fordons- och transportprogrammet skulle läggas ner.

undefined
Muhammed Tahsin (M) med utredarnas slutrapport.

Förvaltningen fick i uppdrag att utreda förslagen vidare så att gymnasienämnden skulle kunna fatta beslut i ärendet på sitt novembermöte. Men så blev det inte.

– Vissa åtgärder som föreslås räcker inte. Ta till exempel avvecklingen av inriktningen mark och anläggning. Även om vi skulle lägga ner den i dag så skulle det innebära plus minus noll för ekonomin, för det finns inget elevunderlag där i dagsläget, säger Muhammed Tahsin och fortsätter: 

– Och när det gäller förslaget om att slå ihop språkintroduktion, så lek med tanken att du skulle ha 300 elever med de tuffa behoven under ett och samma tak. Det finns stora risker med det.

Till slut bestämde den politiska majoriteten att beslutet skulle skjutas upp. 

– För att prata klarspråk: Om vi ska kunna få en ekonomi i balans och en organisation som mår bra så kommer det krävas mycket tuffare beslut än det här.

På flera skolor upplever lärarna redan att man slimmat organisationen väldigt mycket för att få budget i balans. Men ditt budskap är alltså att det kommer bli ännu tuffare nu?

 – Jag behöver säkerställa att det finns en tydlig organisation och ett tydligt budskap om hur vi ska jobba utan att behöva göra en massa utredningar hela tiden. Och om du tolkar det så, så ja, det blir lite tuffare, för jag måste vidta åtgärder.

undefined
Gymnasieutredningen presenterades i juni av gymnasiechef Monica Widelund, nämndordförande Muhammed Tahsin (M), och kommunalrådet Mikael Edlund (S).

Rapporten som gymnasieutredningen presenterade i juni bekräftar lärarnas upplevelser. "Parallellt med betydande socioekonomiska utmaningar är kostnaderna per elev i Eskilstuna kommun relativt låg", står det i rapporten.

Man konstarter också att de enskilda skolenheternas organisationer är "förhållandevis slimmade".

Vad tar ni med er av den här utredningen?

– Den har varit bra också. Bortser vi från den ekonomiska delen så har den gett oss bra stöd och vägledning i vad vi behöver göra.

Vad kostade den?

– Cirka en halv miljon.

Var det väl spenderade pengar tycker du sett utifrån läget i dag?

– Delvis, för den har ändå gett vissa bra saker som stärkt enheterna. Och vissa saker går inte att mäta med pengar när det handlar om sådant som får verksamheterna att må bra. Men om du tänker utifrån perspektivet ekonomi i balans, så tycker jag inte den har gett oss någonting.

undefined
Gymnasieutredningens slutrapport.

Utredarna anser att det är svårt att förena ytterligare neddragningar och kvalitet på utbildningen med utgångspunkt i att skolpengen är så pass låg.

– Men skulle då alla problem lösas bara vi höjde skolpengen? Jag tror inte det. Det krävs mer än så och där är lokalerna och elevunderlaget två av de stora utmaningarna.

Vad behövs där?

– Mer elever. Och det kommer vara ett ännu större bekymmer för oss längre fram då det är barnen i förskolan nu som senare ska komma upp till grundskolan och gymnasiet och det gör ont när jag ser att barnkullarna minskar.

Kommer fler inriktningar att läggas ner?

– Jag vill inte föregå tjänstemännens arbete. Men de har fått ett uppdrag där budskapet varit väldigt tydligt. Grunden är att vi vill göra något bra, trots att det svider. Helst av allt hade man velat höra att allt fungerar jättebra och att ekonomin är i balans men så är inte läget i dag.

I utredningen pratas det om att spara sex till åtta miljoner Men det är inte tillräckligt?

– Nej det är det inte.

Hur mycket behöver ni spara?

– Det kan jag inte säga i dagsläget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!