"Stå upp för Sverige"-mål kan bli vägledande

Domen mot Eskilstunabon Patrik Markström, grundare av Facebookgruppen "Stå upp för Sverige", överklagas till Högsta domstolen. Om prövning beviljas kan målet bli vägledande i framtiden. "Han ska inte kunna bli dömd", säger advokat Torbjörn Olsson.

Patrik Markström, grundare och administratör av Facebookgruppen "Stå upp för Sverige", är dömd för att inte ha tagit bort grovt rasistiska inlägg skrivna av andra medlemmar.

Patrik Markström, grundare och administratör av Facebookgruppen "Stå upp för Sverige", är dömd för att inte ha tagit bort grovt rasistiska inlägg skrivna av andra medlemmar.

Foto: Skärmdump: Facebook

Eskilstuna2021-01-12 19:41

I juni 2019 dömdes Eskilstunabon Patrik Markström, grundare och administratör för Facebookgruppen "Stå upp för Sverige", till villkorlig dom och dagsböter för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor, den så kallade BBS-lagen.

I och med den fällande domen blev han den första att fällas för brott mot lagen, som tillkom 1998. 

En isolerad tingsrättsdom är kanske inte att höja på ögonbrynen åt. Men flera bedömare, däribland Sven Erik Alhem, förbundsordförande i Brottsofferjouren och tidigare överåklagare, konstaterade att målet kunde komma att få stor betydelse framöver.

– Om det blir överklagat och rent av går upp till Högsta domstolen kan målet bli prejudicerande och därmed vägledande i liknande mål i framtiden, sade Sven Erik Alhem i samband med att åtal väcktes.

Grunden till åtalet och sedermera den fällande domen var åtta inlägg med grovt rasistiskt innehåll, skrivna av andra medlemmar i Facebookgruppen, som av Eskilstuna tingsrätt bedömdes utgöra hets mot folkgrupp. Som ytterst ansvarig för innehållet på sidan dömdes Markström för brott mot BBS-lagen.

Till sitt försvar hävdade Markström att han saknade möjlighet att kontrollera allt som skrevs i gruppen, som då hade över 160 000 medlemmar. Tingsrätten ansåg å sin sida att han måste ha sett flera av kommentarerna, och därmed medvetet undanlåtit att ta bort dem. Detta då Markström kommenterat i en tråd där kommentarerna förekom, samt att han uppmärksammats på innehållet i andra kommentarer, men låtit bli att agera.

Tingsrättsdomen överklagades till Svea hovrätt av både försvaret, som yrkade på ett frikännande, och åklagare, som ansåg straffet för lågt. I december förra året meddelade hovrätten sitt avgörande. Tingsrättsdomen fastslogs i stora drag, men bötesbeloppet sänktes från 19 200 kronor till 5 400 kronor.

I dagarna överklagade Markström, genom sin advokat Torbjörn Olsson, hovrättsdomen till Högsta domstolen (HD). Domstolens huvudsakliga uppgift är att skapa så kallade prejudikat: Att genom avgöranden i enskilda mål ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden.

– Vi anser att Patrik Markström har gjort det som ålegat honom, och mer därtill. Lagen saknar praxis. Det finns ett behov av prejudikat, eftersom han, trots att han agerat i enlighet med lagstiftarens syfte, har blivit dömd. Det ska han inte kunna bli. Vi hoppas att HD tar upp det här, säger Torbjörn Olsson.

Ett prejudikat från HD är inte juridiskt bindande, men ses i praktiken ofta som bindande när det gäller avgöranden i liknande frågor i lägre instanser.

Enligt HD meddelas beslut om prövningstillstånd normalt sett inom en månad från det att överklagandet inkommit. Om prövningstillstånd beviljas avgörs målet i regel cirka ett år efter att målet inkommit. HD:s avgörande kan inte överklagas.

"Stå upp för Sverige" startades 2017 och hette till en början "Stå upp för Peter Springare". Gruppen, som haft över 170 000 medlemmar och rankats som Sveriges fjärde största grupp på Facebook har beskrivits som landets största hatgrupp. 

Tidningen har i en granskning av gruppen berättat om de hundratals hatbrottsanmälningar som inkommit till polisen till följd av medlemmarnas inlägg. Enligt föreningen Näthatsgranskaren gjordes över 200 anmälningar bara under 2017.

Elektronisk anslagstavla

Med elektrisk anslagstavla avses en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden.

Enligt den så kallade BBS-lagen har den som tillhandahåller en sådan tjänst en skyldighet att ta bort innehåll som uppenbart är olaga hot, olaga integritetsintrång, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring, upphovsrättsbrott och rekrytering/uppmaning till terrorverksamhet.

Undantag finns, bland annat meddelanden avsedda för en sluten krets mottagare.

Källa: Riksdagen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!