Till följetongen om affärsmannen Bertil Nygrens 655 kvadratmeter stora enplanshus vid Hjälmarens strand, "Sjöstugan", hör en sällan berättad sidohistoria. Den handlar om ett cirka 80 kvadratmeter stort timmerhus, beläget cirka 300 meter norr om det stora huset.
Även det huset, och marken det står på, ägs av Bertil Nygren och båda har den likheten att de ersatt äldre byggnader på ungefär samma platser.
I båda fallen beviljades Bertil Nygren bygglov och han fick besked om att det inte krävdes någon strandskyddsdispens, trots att husen ligger inom det generella strandskyddsområdet.
Båda byggnaderna omfattas numera även av lagakraftvunna beslut, fattade i högsta instans, och ska rivas. Mark- och miljööverdomstolens beslut i april i år var spiken i kistan då det inte kan inte överklagas.
Men måste verkligen Buketten-ättlingen Bertil Nygren riva sitt livsverk, eller finns andra möjligheter? Kanske. Eskilstuna kommun kommer åtminstone att göra ett tappert försök.
Eskilstuna-Kuriren har tagit del av två beslutsförslag som förvaltningens tjänstemän tagit fram och som har kommunicerats med Bertil Nygren.
Tjänstemännens slutgiltiga förslag som samhällsbyggnadsnämnden väntas ställa sig bakom har Eskilstuna-Kuriren inte sett. Däremot de utkast som Bertil Nygren har "accepterat" och de kan enkelt sammanfattas så här:
- Sjöstugan som uppges ha kostat mer än 70 miljoner kronor att bygga får stå kvar.
- Det mindre timmerhuset ska bort.
Under rubriken rimlighetsavvägning resonerar kommunen beträffande det mindre huset:
"Vår bedömning är att det enskilda intresset att undvika den ekonomiska kostnaden för att återställa den aktuella olovliga åtgärden inte motsvarar det allmänna intresset" och "Vi bedömer att det inte är oproportionerligt eller orimligt att förelägga dig om att flytta på huset och återställa platsen".
Motsvarande resonemang för Sjöstugan:
"De direkta kostnaderna att riva huset har i olika sammanhang uppgetts uppgå till flera tiotals miljoner kronor, en uppgift som vi bedömer som relevant för avvägningen".
Man påtalar även de felaktiga beslut som Bertil Nygren fick när han ansökte om bygglov och som han "haft anledning att förlita sig på och rätta sig efter".
Formuleringen grundar sig på att två nämnder (miljö- och räddningstjänstnämnden respektive stadsbyggnadsnämnden) fattade beslut i varsin i riktning vilket Bertil Nygren inte bedöms kunna lastas för.
"Byggherren ska kunna förlita sig på den information som lämnas i handläggningen även när handläggningen sker enligt en annan lagstiftning (i detta fall plan- och bygglagen). Det kan inte förväntas att en sökande av bygglov ska vara bekant med fördelningen av ansvar mellan de dåvarande myndighetsnämnderna", står det i utkastet till beslutsförslag.
Kommunens slutsats:
"Vår bedömning är att kostnaden för att återställa platsen avseende huvudbyggnaden överväger nyttan med åtgärden. Med hänsyn till den felaktiga information som getts avseende om åtgärden var förbjuden eller inte så är det orimligt att kräva ett återställande av bostadshuset".
Bertil Nygren säger till tidningen att beslutsförslagen ger honom en gnutta hopp.
– Det mindre huset är inte lika viktigt för mig, det är inte det jag har tänkt att bo i. Förslaget känns vettigt och jag kan bara hoppas att det blir så, säger han.
Utfallet av Eskilstuna kommuns försök att rädda den uppkomna situationen kommer att få stora konsekvenser.
För även om det är Bertil Nygren och hans familj som främst påverkas av kommande, och tidigare, beslut har Eskilstuna kommun redan skriftligt medgett att den skapat problemet.
Skulle Bertil Nygren tvingas riva ligger det därför i farans riktning att kommunens skattebetalare tvingas vara med att betala en större del av notan, i form av skadestånd. Summor i storleksordningen 140 miljoner kronor har nämnts som totalkostnad för byggnation, rivning och återställning av marken.
Alldeles oavsett nämndens bevekelsegrund finns en högst relevant fråga att ställa. Vad kommer samhällsbyggnadsnämndens beslut att vara värt?
Kommunens resonemang känns igen från tidigare yttranden till domstolar och har hittills inte gjort någon skillnad. Och det gynnande beslut som nämnden väntas fatta den 28 augusti kan överklagas, och därmed i praktiken ändras till Bertil Nygrens nackdel, helt bortom kommunens kontroll.
– Det vore verkligen skönt att få ett avslut och kunna lägga det bakom sig, hur det än går. Det har varit och är jävligt jobbigt, säger Bertil Nygren.
Han säger sig inte veta hur han ska se på styrkan i det beslut som nämnden är på väg att fatta.
– Det är omöjligt att veta vart det här leder. I mitt yttrande har jag sagt att jag är okej med förslaget, men vad annat kan jag göra? Det är tråkigt och medför en ekonomisk förlust att riva det mindre huset, men jag känner mig mer panikslagen över den stora kåken för där blir det personligt. Nu kan jag bara åka med och hoppas på det bästa, säger Bertil Nygren.
Sarita Hotti (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, benämner ärendet som "jätte-jättesvårt".
Vad ligger bakom förslaget om att låta Sjöstugan stå kvar?
– Rent formellt är det förvaltningen som på uppdrag av nämnden försökt hitta en lösning. Det är vad det främst handlar om. Beslutet om bygglov (i maj 2018) togs på delegation, troligtvis en stressig sommar när det var få människor på kontoret.
Vad talar för att nämndens kommande beslut för Sjöstugan vinner laga kraft?
– Det vet vi ju inte men det finns några domar och prejudikat där den ekonomiska skadan blivit för stor. Processen återstår och vi får väl se. I vår nämnd har vi varit eniga (om Sjöstugan) hela tiden.
Hur ser du på risken att kommunen kan tvingas betala skadestånd?
– Självklart kan det bli aktuellt med ett skadeståndsanspråk om vi inte löser det, men vi har inte resonerat kring den risken. Vi har bett förvaltningen att titta på hur vi kan gå vidare. Jag tycker vi ska göra det bästa av situationen, säger Sarita Hotti.
Enligt Bertil Nygren har de nu aktuella beslutsförslagen tillkommit helt och hållet på kommunens initiativ.
– Jag har bara godkänt det, eller snarare sagt att jag tagit del av utkasten. Det är inget jag kan protestera mot och jag ser min förhandlingsposition som ganska svag. Jag har liksom inga rättigheter.