Yngve Gustafson anser att siffrorna Àr skamliga. "Jag Àr sÀker pÄ att massor av Àldre hade kunnat vara i livet i dag om de fÄtt vÄrd", sÀger han.
I en serie publiceringar har tidningen visat att de riktlinjer som tagits fram av Socialstyrelsen kan ha lett till att mĂ€nniskor prioriterats bort frĂ„n vĂ„rd de normalt skulle fĂ„tt. Detta trots att vi Ă€nnu inte nĂ„tt taket för vĂ„rden. Socialminister Lena Hallengren, regionstyrelsens ordförande Monica Johansson och chefslĂ€kare Marie Bennermo kommenterade tidningens granskning i onsdags. SamfĂ€llt menade de att ingen Ă€nnu sĂ„llats bort frĂ„n vĂ„rd â om det finns behov av den.
För att fÄ en korrekt bild har Sörmlands Media begÀrt ut statistik för dödsfall i covid-19.
Statistiken för Sverige visar att vÀldigt fÄ personer som insjuknar i covid-19 pÄ Àldreboende vÄrdats pÄ nÄgot av landets sjukhus vid sin död. 90 procent av dessa har dött pÄ sitt Àldreboende. För personer med hemtjÀnst som dött i covid-19 visar statistiken att 30 procent avled utanför sjukhus. Motsvarande siffror för Sörmland visar att drygt 80 procent av de avlidna dött pÄ Àldreboendet. I hemtjÀnsten i Sörmland dog drygt 28 procent utanför sjukhusets vÀggar, sannolikt hemma.
Siffrorna för Àldreboendena Àr skamliga, anser Yngve Gustafson, professor i geriatrik (Äldrandets sjukdomar). Han bedömer att betydligt fler Àn tio procent borde ha fÄtt sjukhusvÄrd.
â Mer Ă€n hĂ€lften borde fĂ„tt sjukhusvĂ„rd. De hĂ€r siffrorna understryker hur lĂ„gt vi vĂ€rderar vĂ„ra Ă€ldre, sĂ€ger han.
Det Àr inte sjÀlvklart att en person som har dött pÄ ett Àldreboende har nekats sjukhusvÄrd. Personen kan först ha fÄtt sjukhusvÄrd, för att senare föras tillbaka till Àldreboenden nÀr vÄrdinsatsen bedöms som meningslös. Men det lÀr vara sÀllsynt, menar han.
â En del Ă€ldre fĂ„r sjukvĂ„rd pĂ„ Ă€ldreboendet av hemsjukvĂ„rdsteam, men inte heller det kan förklara de hĂ€r siffrorna.
FrĂ„n vĂ„rdens och myndigheternas sida framförs argumentet att de Ă€ldre skulle mĂ„ bĂ€st av att fĂ„ dö pĂ„ Ă€ldreboendet. Det argumentet köper inte Yngve Gustafson. PĂ„ sjukhusen finns tillgĂ„ng till syrgas, nĂ€ringsdropp, blodproppsförebyggande behandling, övervakning och behandling av tillstötande komplikationer. Samtidigt nekas syrgas ofta inom Ă€ldreomsorgen pĂ„ grund av resursbrist. Tidningens granskning har kunnat visa att Socialstyrelsen Ă€ndrat de nationella riktlinjerna för syrgas för de svĂ„rast sjuka efter pĂ„tryckningar â mitt under krisen. I stĂ€llet förordas morfin. Gustafson vidhĂ„ller att om personer pĂ„ ett Ă€ldreboende fĂ„r tillgĂ„ng till basal vĂ„rd kan det vara skillnaden mellan liv och död.
â Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att ett stort antal Ă€ldre som nu Ă€r döda i covid-19 skulle ha överlevt om de fĂ„tt basal sjukhusvĂ„rd. I stĂ€llet beslutar lĂ€karen alltför ofta â och alltför tidigt â om palliativ vĂ„rd.
Problemet att Àldre inte fÄr sjukhusvÄrd Àr inte nytt, anser Yngve Gustafson. Det började i samband med Àdelreformen 1992, dÄ kommunerna fick ett samlat ansvar för omsorgen av Àldre. DÄ försvann ocksÄ den basala sjukhusvÄrden frÄn Àldreboendena.
â UppmĂ€rksamheten beror pĂ„ att covid-19 skördar sĂ„ mĂ„nga fler offer. Det Ă€r en förskrĂ€cklig situation, men det Ă€r bra att den uppmĂ€rksammas, sĂ€ger han.
Tidningen har utan resultat sökt Anna Ormegard, divisionschef för primÀrvÄrden i Region Sörmland, för en kommentar. ChefslÀkare Marie Bennermo menar att om de Àldre kan fÄ den vÄrd de behöver pÄ Àldreboendet sÄ behöver de inte föras till sjukhus.
â Det Ă€r ju sĂ„ att det ofta Ă€r bĂ€ttre för de patienterna att kvarstanna, sĂ€ger hon.