Sporträttet
Det var på årsmötet i november som Tina Karlsson valdes till ny SSK-bas. Hon efterträdde då långköraren Magnus Eriksson.
– Jag förstod att flera personer föreslog mig som nästa ordförande. Jag hade suttit ett år i styrelsen, efter att själv ha kontaktat valberedningen 2021.
Varför tackade du ja?
– Det är en stor ära att få leda klubben som jag vuxit upp med. Både pappa och flera av mina syskon har varit aktiva i "Stallis". Det sitter bra människor i styrelsen, jag känner att vi är ett bra team.
Hur framgångsrikt vill du att SSK ska vara?
– Det vore ju kul om damlaget kunde gå upp i tvåan, det var nära i höstas. Herrarna blev tvångsnedflyttade till femman. Jag hoppas att de tar sig tillbaka. Samtidigt vill jag se att vi fortsätter att öka på ungdomssidan, inte minst får fler tjejer att spela fotboll.
Tina Karlsson tycker att det dessutom borde finnas underlag på orten för att kunna bedriva någon innesport på orten.
– Annars har vi motionslag, herrar, damer samt åtta ungdomslag i klubben.
Tina Karlsson vet vad föreningsarbete innebär. Hon arbetade under nio år inom Sävedalens IF i Partille som har en bred fotbollsverksamhet.
– Jag började som ungdomsansvarig på halvtid men fick efter ett tag även ta över en kanslitjänst. Det är en välskött klubb och jobbet var roligt. Men ibland kunde man arbeta både dag och natt. Till slut höll jag på att krascha.
Den situationen vill hon inte uppleva i "Stallis".
– Uppdraget som ordförande måste vara hanterbart.
Ska du kolla många matcher?
– Ja, det är viktigt att lära känna verksamheten efter att ha varit borta länge från kommunen och klubben.
Tina Karlsson, som är född 1970, började i "Stallis" redan som 5-åring men hade dessförinnan "hållit på" hemma på gräsmattan på Selaön.
Hon har flera äldre syskon, bland annat Stefan som gjorde en sejour i IFK Eskilstuna.
Krister Karlsson är hennes tvillingbror och de följdes till en början åt i karriären.
– Jag spelade länge med killar. Men som 12-åring fick jag debutera i damlaget. Under en period var jag med i tre olika lag i SSK.
Tiden vid fotbollsgymnasiet i Västerås blev inte vad hon hade hoppats ("vi nötte mest bredsidor") utan Tina Karlsson flyttade hem efter ett år och skrev då på för Åkers IF som gjorde en ambitiös satsning på sitt damlag.
Efter att ha gått ut skolan och arbetat en sväng på Hemglass bestämde sig Tina för att vidga sina vyer på nytt.
Det blev en flytt till Stockholm. Inledningsvis "kickade hon boll" med Råsunda och senare Sundbyberg.
– Jag ångrar att jag inte tog chansen på elitnivå tidigare, då kanske jag hade nått landslaget.
Det blev ändå flera säsonger i högsta serien med Djurgården, till storklubben tog hon steget först vid 26 års ålder, och en med "Sumpan" dit forwarden kom att återvända.
– Jag ser mig främst som anfallare. Men ett år blev jag omskolad till mittback av djurgårdstränaren. Det var ju inte så kul att tvingas kliva neråt i planen. Men samtidigt en utmaning, ett bevis på att tränaren trodde på mig.
Vem är den bästa du spelat med?
– Ett tag hade vi fem–sex landslagstjejer i DIF. Sara Thunebro från Strängnäs var en av dem. Dessutom fick jag konkurrera om platserna med till exempel Salina Olsson, Tina Kindvall, Elin Flyborg, Ulrika Kalte och Malin Swedberg.
Största framgången?
– Segern i inomhus-SM med Djurgården. Turneringen avgjordes i Baltiska hallen i Malmö. Ett annat roligt minne är att jag utsågs till matchens lirare när vi mötte Hammarby.
Efter det sista året med Sundbyberg fortsatte Tina som spelare och även tränare i några mindre 08-klubbar.
Men 2005 gick flyttlasset till Göteborg av arbetsskäl.
Där blev det också fotboll, först i Korpen och därefter med en Mölndalsklubb.
– Jag spelade långt upp i åldern. Jag hade fyllt 50 när jag lirade med Sävedalens oldboys.
Hon kom i kontakt med den föreningen när Tina hade bestämt sig för att döma fotboll på ungdomsnivå.
– Jag dömde ett av deras lag och fick ett gott intryck. Sen började jag träna Sävedalens damjuniorer.
Nästan ett helt decennium tillbringades i Partilleklubben innan Tina bestämde sig för att flytta hem.
– Det var något jag hade funderat på ett tag.
Båda föräldrarna är döda och hon tog över barndomshemmet på Selaöns nordöstra del.
– Nu blir jag nog kvar här även om det varit svårt att hitta ett fast jobb. Jag har haft lite timvikariat.
Hur mår kroppen efter en lång karriär inom fotbollen?
– Jag har faktiskt inga krämpor även om jag dragit av båda hälsenorna. I övrigt drabbades jag inte av några svårare skador.
Tina är allmänt idrottsintresserad och nämner Djurgården, Barcelona, Aston Villa och Frölunda som sina favoritlag.
– Under åren i Stockholm och Göteborg hann jag inte gå så mycket på idrott, utan hade nog med mitt eget.
Däremot har hon sett den populäre västkustsonen Håkan Hellström uppträda två gånger i dennes hemstad.
Det är dock ingenting emot idolen Bruce Springsteen.
– Det börjar nog närma sig 50 konserter nu. Vi är tokiga i min familj. Jag har sett honom i Stockholm, Göteborg och Oslo. I sommar reser jag och en kompis till Italien där han ska spela i Milano.
– Jag försöker alltid få en plats långt fram, det har blivit en grej. Att se honom och bandet kliva ut på scenen gör mig tårögd. Han älskar sina fans och älskar att stå på scenen. Därför blir jag varm i hjärtat.