Hur kan tiotals miljoner fattas i skolans budget igen?

Grundskolenämnden och dess förvaltning behöver uppenbarligen sätta sig på skolbänken igen för lite grundläggande matematiklektioner.

Grundskolenämnden och dess förvaltning behöver uppenbarligen sätta sig på skolbänken igen för lite grundläggande matematiklektioner.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Ledare2023-12-07 16:11
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det är inte utan att tanken går till ordspråket; en gång är ingen gång, två gånger är en ful vana när man läser artikeln i tidningen om att det saknas 50 miljoner kronor för att få budgeten att gå ihop i Eskilstunas grundskolor 2024. 

Även när årets budget skulle sys ihop i början året saknades det pengar. I januari stod det klart att det fattades 69 miljoner kronor för att kunna hålla uppe skolpengen på motsvarande nivåer som 2022. Summan justerades efter lite budgetmixtrande ned till 62 miljoner kronor. Men som grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S) uttryckte det handlade de olika summorna ”bara om olika grader i helvetet”.

I februari lovade dock den styrande majoriteten (S+M) att skjuta till 43 miljoner kronor – eller som de själva uttryckte det: ”Majoriteten förhindrar nedskärning i skolan genom miljontillskott”

Hur den som satt en otillräcklig skolbudget i nästa stund kan utmåla sig själva som skolans räddande änglar kräver en, för många, ovanligt akrobatisk logik. 

Men majoriteten i Eskilstuna var uppenbart nöjd. Den förklarade att tillskottet gav ”nämnden och kommunen tid att genomlysa och arbeta för en hållbar långsiktig finansiering av skolan” i kombination med det nya resursfördelningssystem för skolan som togs fram under året. 

Möjligen fick rektorerna och lärarna en liten respit under året, men inte så länge. Det var inte så svårt att räkna ut att 2024 skulle bli ett ännu tuffare år.

Det nya resursfördelningssystemet som presenterades i mitten av november innebar en kalldusch för vissa skolor. Fördelningen av pengarna till skolorna förändrades – vissa fick mer pengar andra mindre än tidigare. Flera skolor i utsatta områden och de som hittills tagit emot störst riktade stöd till elever med funktionshinder hör till de största förlorarna. 

Men det är inte bara pengar som saknas. Rektorerna behöver även hantera det ökande missnöjet som gror i lärarleden. 

I början av oktober samlade fackförbundet Sveriges lärares flera hundra lärare på Fristadstorget. Under manifestationen ställdes krav på högre lön och bättre arbetsmiljö.

Kommunens bud under lönerörelsen sågs som ett hån mot lärarna. Nu lär lagom till jul även hoppet om en extra satsning på lönerna under 2024 släckas. 

Majoriteten har dock hela tiden lovat att skolan är en prioriterad fråga. När majoritetens budgetförslag för 2024 presenterades i slutet av oktober lovade S och M att tillföra 34 miljoner kronor till skolan genom det nya resursfördelningssystemet.

Men när det slutgiltiga förslaget till det nya systemet presenterades i november hade inga nya pengar skjutits till. 

Om det är detta eller något annat som ligger bakom bristen på resurser är svårt att veta. Den enda förklaringen som än så länge ges är att lägre statsbidrag är en del. 

Men frågan kvarstår. Hur har det kunnat gå så här fel ännu ett år i budgetarbetet? Nämnden och kommunen skulle ju ha tid att genomlysa och arbeta för en hållbar långsiktig finansiering av skolan. Det har de uppenbarligen misslyckats med. 

I en stad som Eskilstuna med stora socioekonomiska utmaningar och utbredd gängkriminalitet borde skolan vara ett i budgetsammanhang fredat och prioriterat område. Det klarar andra kommuner, varför inte Eskilstuna?