Mikael Edlund (S) kommunalråd med ansvar för skolfrågor leder den politiska referensgrupp som under våren jobbar med att få gymnasieskolans ekonomi på fötter.
– Min uppgift är att redovisa fakta och faktum är att Eskilstuna lägger mindre på gymnasieskolan än andra jämförbara kommuner. Sedan kan man utifrån den kunskapen fatta politiska beslut om att vara restriktiv och tycka att det är en rimlig prioritering. Men då är åtminstone alla medvetna om hur det ser ut, säger ekonomichef Annelie Pettersson på barn- och utbildningsförvaltningen.
Den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna dras med underskott. Kommunens främsta förklaring för det tuffa läget är de 700 platser som uppges gapa tomma på skolorna och som nu utreds.
I flera artiklar har lärare och rektorer uttryckt sin besparingströtthet – efter år med neddragningar.
– Vi får höra att bara vi får in fler elever så blir det bättre, men det känns lite som att trolla med knäna. När man har jättestora klasser, tunga tjänster och alla redan gör sitt bästa hela tiden, berättade läraren Cathrin Vinge på S:t Eskil i höstas.
Nu har förvaltningen gjort en omvärldsanalys där gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar jämförts med andra kommuner i landet.
Och på ett par punkter sticker Eskilstuna ut.
Först då man tittar på jämförelsemåttet nettokostnadsavvikelse – där den faktiska kostnaden för hela gymnasieskolan i Eskilstuna ställts mot en förväntad kostnad för vad gymnasieskolan borde kosta i en kommun med Eskilstunas strukturella förutsättningar.
Om gymnasieskolan kostar mindre än vad som kan förväntas blir nettokostnadsavvikelsen negativ. Måttet ger en fingervisning om hur skolan har prioriterats ekonomiskt.
Förvaltningens sammanställning visar att kostnaderna för gymnasieskolan i Eskilstuna understigit förväntningarna alla år mellan 2016 och 2021. Sedan 2018 har avvikelsen ökat och under 2021 beräknas gymnasieskolan ha kostat 33,5 miljoner mindre än vad som kunde förväntats.
Rektorer kommer känna att de kanske inte har gnällt i onödan, konstaterar Annelie Pettersson, ekonomichef på barn- och utbildningsförvaltningen.
Den negativa nettokostnadsavvikelsen i Eskilstuna var 2021 större än för alla jämförbara kommungrupper (bland annat kommuner med liknande gymnasieskola, större städer och kommuner i Sörmland).
Störst var skillnaden jämfört med andra städer med liknande socioekonomiska förutsättningar som Eskilstuna, där de övriga kommunerna i stället hade en positiv nettokostnadsavvikelse under 2021 och alltså lade mer pengar än förväntat på gymnasieskolan.
– Det här är något jag också har reagerat på i den här redovisningen, då Eskilstuna är en kommun med socioekonomiska utmaningar. Så det sticker ut, säger Annelie Pettersson.
Samtidigt påpekar hon att måttet bara visar kostnaderna för Eskilstunas gymnasieskola i sin helhet. För att få en mer rättvisande bild av hur läget ser ut specifikt på de kommunala gymnasieskolorna behöver vi i stället titta på måttet kostnad per elev.
Och även här konstaterar vi att Eskilstuna är snålast i klassen.
Under senast jämförbara år, 2021, kostade en gymnasieelev i Eskilstunas 117 983 kronor, att jämföra med kommuner med liknande gymnasieskolor, där prislappen i snitt låg på 124 871 kronor.
Skillnaden är åter störst mot gruppen kommuner med liknande socioekonomisk sammansättning. Där satsade man i snitt 153 937 kronor – alltså cirka 36 000 kronor mer per elev.
De fyra kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna.
– Här kan man se det på olika sätt. Antingen som att Eskilstuna är jätteeffektiva och har en bra verksamhet till låga kostnader, eller att det läggs lite pengar på gymnasieskolan. Men det är en politisk fråga, säger Annelie Pettersson.
Lärare och rektorer beskriver läget som väldigt tufft ute på skolorna. Hur tror du att de tar emot den här statistiken?
– Jag tänker att den bekräftar deras känsla. Att de kanske inte upplever sig ha gnällt i onödan. Per elev har inte kostnaderna i Eskilstuna ökat särskilt mycket alls sedan 2016 och det kommunala gymnasiet ligger i jämförelse väldigt lågt.
Annelie Pettersson, ekonomichef på barn- och utbildningsförvaltningen.
Hur har ni som tjänstemän kommunicerat det här till politikerna?
– Jag tror inte att man har presenterat det på det här sättet tidigare, men vi har börjat med det nu. Och det är något jag tycker att man ska fortsätta med så att vi kan jämföra oss med andra.
Är Eskilstunas gymnasieskola underfinansierad?
– Det går inte att svara på rätt upp och ner. Nu tittar vi bara på kostnadssidan. Sedan behöver du också väga in resultaten och om eleverna når de förväntade målen. Men några resurser i överflöd finns det i alla fall inte. Det kan vi helt klart konstatera.