Mikael Edlund (S) kommunalrÄd med ansvar för skolfrÄgor leder den politiska referensgrupp som under vÄren jobbar med att fÄ gymnasieskolans ekonomi pÄ fötter.
â Min uppgift Ă€r att redovisa fakta och faktum Ă€r att Eskilstuna lĂ€gger mindre pĂ„ gymnasieskolan Ă€n andra jĂ€mförbara kommuner. Sedan kan man utifrĂ„n den kunskapen fatta politiska beslut om att vara restriktiv och tycka att det Ă€r en rimlig prioritering. Men dĂ„ Ă€r Ă„tminstone alla medvetna om hur det ser ut, sĂ€ger ekonomichef Annelie Pettersson pĂ„ barn- och utbildningsförvaltningen.
Den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna dras med underskott. Kommunens frÀmsta förklaring för det tuffa lÀget Àr de 700 platser som uppges gapa tomma pÄ skolorna och som nu utreds.
I flera artiklar har lĂ€rare och rektorer uttryckt sin besparingströtthet â efter Ă„r med neddragningar.
â Vi fĂ„r höra att bara vi fĂ„r in fler elever sĂ„ blir det bĂ€ttre, men det kĂ€nns lite som att trolla med knĂ€na. NĂ€r man har jĂ€ttestora klasser, tunga tjĂ€nster och alla redan gör sitt bĂ€sta hela tiden, berĂ€ttade lĂ€raren Cathrin Vinge pĂ„ S:t Eskil i höstas.
Nu har förvaltningen gjort en omvÀrldsanalys dÀr gymnasieskolans ekonomiska förutsÀttningar jÀmförts med andra kommuner i landet.
Och pÄ ett par punkter sticker Eskilstuna ut.
Först dĂ„ man tittar pĂ„ jĂ€mförelsemĂ„ttet nettokostnadsavvikelse â dĂ€r den faktiska kostnaden för hela gymnasieskolan i Eskilstuna stĂ€llts mot en förvĂ€ntad kostnad för vad gymnasieskolan borde kosta i en kommun med Eskilstunas strukturella förutsĂ€ttningar.
Om gymnasieskolan kostar mindre Àn vad som kan förvÀntas blir nettokostnadsavvikelsen negativ. MÄttet ger en fingervisning om hur skolan har prioriterats ekonomiskt.
Förvaltningens sammanstÀllning visar att kostnaderna för gymnasieskolan i Eskilstuna understigit förvÀntningarna alla Är mellan 2016 och 2021. Sedan 2018 har avvikelsen ökat och under 2021 berÀknas gymnasieskolan ha kostat 33,5 miljoner mindre Àn vad som kunde förvÀntats.
Rektorer kommer kÀnna att de kanske inte har gnÀllt i onödan, konstaterar Annelie Pettersson, ekonomichef pÄ barn- och utbildningsförvaltningen.
Den negativa nettokostnadsavvikelsen i Eskilstuna var 2021 större Àn för alla jÀmförbara kommungrupper (bland annat kommuner med liknande gymnasieskola, större stÀder och kommuner i Sörmland).
Störst var skillnaden jÀmfört med andra stÀder med liknande socioekonomiska förutsÀttningar som Eskilstuna, dÀr de övriga kommunerna i stÀllet hade en positiv nettokostnadsavvikelse under 2021 och alltsÄ lade mer pengar Àn förvÀntat pÄ gymnasieskolan.
â Det hĂ€r Ă€r nĂ„got jag ocksĂ„ har reagerat pĂ„ i den hĂ€r redovisningen, dĂ„ Eskilstuna Ă€r en kommun med socioekonomiska utmaningar. SĂ„ det sticker ut, sĂ€ger Annelie Pettersson.
Samtidigt pÄpekar hon att mÄttet bara visar kostnaderna för Eskilstunas gymnasieskola i sin helhet. För att fÄ en mer rÀttvisande bild av hur lÀget ser ut specifikt pÄ de kommunala gymnasieskolorna behöver vi i stÀllet titta pÄ mÄttet kostnad per elev.
Och Àven hÀr konstaterar vi att Eskilstuna Àr snÄlast i klassen.
Under senast jÀmförbara Är, 2021, kostade en gymnasieelev i Eskilstunas 117 983 kronor, att jÀmföra med kommuner med liknande gymnasieskolor, dÀr prislappen i snitt lÄg pÄ 124 871 kronor.
Skillnaden Ă€r Ă„ter störst mot gruppen kommuner med liknande socioekonomisk sammansĂ€ttning. DĂ€r satsade man i snitt 153 937 kronor â alltsĂ„ cirka 36 000 kronor mer per elev.
De fyra kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna.
â HĂ€r kan man se det pĂ„ olika sĂ€tt. Antingen som att Eskilstuna Ă€r jĂ€tteeffektiva och har en bra verksamhet till lĂ„ga kostnader, eller att det lĂ€ggs lite pengar pĂ„ gymnasieskolan. Men det Ă€r en politisk frĂ„ga, sĂ€ger Annelie Pettersson.
LÀrare och rektorer beskriver lÀget som vÀldigt tufft ute pÄ skolorna. Hur tror du att de tar emot den hÀr statistiken?
â Jag tĂ€nker att den bekrĂ€ftar deras kĂ€nsla. Att de kanske inte upplever sig ha gnĂ€llt i onödan. Per elev har inte kostnaderna i Eskilstuna ökat sĂ€rskilt mycket alls sedan 2016 och det kommunala gymnasiet ligger i jĂ€mförelse vĂ€ldigt lĂ„gt.
Annelie Pettersson, ekonomichef pÄ barn- och utbildningsförvaltningen.
Hur har ni som tjÀnstemÀn kommunicerat det hÀr till politikerna?
â Jag tror inte att man har presenterat det pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet tidigare, men vi har börjat med det nu. Och det Ă€r nĂ„got jag tycker att man ska fortsĂ€tta med sĂ„ att vi kan jĂ€mföra oss med andra.
Ăr Eskilstunas gymnasieskola underfinansierad?
â Det gĂ„r inte att svara pĂ„ rĂ€tt upp och ner. Nu tittar vi bara pĂ„ kostnadssidan. Sedan behöver du ocksĂ„ vĂ€ga in resultaten och om eleverna nĂ„r de förvĂ€ntade mĂ„len. Men nĂ„gra resurser i överflöd finns det i alla fall inte. Det kan vi helt klart konstatera.