I brevet kräver fackförbundet Sveriges lärare att elevpengen som i dag ligger långt under rikssnittet ska höjas.
Låt oss prata klarspråk: Det finns inte 700 tomma platser i den kommunala gymnasieskolan! Det finns tomma lokaler att hysa 700 elever. Men, det finns inte lärare, läromedel, bänkar med mera för att hålla utbildning för 700 elever. Att prata om 700 tomma platser provocerar Sveriges lärare.
Så inleds brevet som lärarfacket har skickat till ansvariga politiker och chefer i Eskilstunas skolledning. Tillsammans med en extern konsultfirma genomlyses just nu gymnasieskolans organisation.
Detta sedan det stått klart att 700 platser gapar tomma på gymnasierna i staden.
Gunilla Skogsmo, fackligt engagerad språklärare på Rekarnegymnasiet, är en av de som känner oro för vad som ska hända nu.
– Det som är oroligt är ju om vi måste dra ner på personal. På min skola har vi tidigare drabbats när man skurit i elevhälsa och studievägledning och jag är glad att man ännu inte har behövt dra ner på lärare.
Parallellt utreder kommunen skolans finansieringsmodell. Som det fungerar i dag ska elevpengen bland annat täcka skolornas lokalkostnader, en ordning som Gunilla Skogsmo är mycket kritisk till.
– Det är klart att det kostar med lokaler men det ska inte behöva påverka det vi gör i klassrummen. När lokalerna blir dyrare så ska väl jag fortfarande kunna köpa in tyskböcker till mina elever?
Barn- och utbildningsförvaltningen sammanställde nyligen en presentation där gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar jämfördes med andra kommuners. Där framgår det hur mycket mindre Eskilstuna lägger på området. Under 2021, som är det senast jämförbara året, var till exempel kostnaden per elev 36 000 kronor lägre än för andra socioekonomiskt jämförbara kommuner.
Tre av kommunens fyra gymnasieskolor gick med underskott förra året.
– Som lärare blir jag irriterad. Hur kan skolan i Eskilstuna vara så mycket billigare? Jag vet att det inte bara handlar om pengar. Men när man ser en presentation med sida upp och sida ner som visar hur Eskilstuna ligger längst bak, så blir man besviken. Nu pratar politikerna mycket om utbildning och vi har nyss fått ett universitet i staden, vilket är helt fantastiskt. Men det kanske kostar lite då också, säger Gunilla Skogsmo.
Under 2022 gick tre av de fyra kommunala gymnasieskolorna med underskott. Bara Rinmangymnasiet redovisade ett plusresultat på grund av tidigare års överskott.
I brevet kräver nu facket att gymnasieskolorna ska erbjudas skuldsanering. De vill också att elevpengen höjs.
– Föregående års resultat påverkar ju även årets budget. Där tycker vi att gymnasieskolan den här gången borde få börja om på noll, precis som en person som fått skuldsanering, säger Skogsmo.
Muhammed Tahsin (M) är gymnasienämndens ordförande. I en skriftlig kommentar till tidningen säger han att han ännu inte tagit del av jämförelsen av kostnader mellan kommuner.
– Men vi vet att den skolpeng som Eskilstuna kommun har ligger under riksprislistan. Vi har traditionellt haft lägre lokalhyror och i och med den organisationen så har inte pengarna stuckit iväg, men det finns faktorer och kostnader som gör att vi hamnar lägre. Sedan är det helt omöjligt att jämföra rakt av då kommuners förutsättningar är olika.
Muhammed Tahsin (M), gymnasienämndens ordförande.
Är Eskilstunas gymnasieskola underfinansierad?
– Det är en mycket komplex fråga. Det hänger ju ihop med de andra perspektiven också som elevernas resultat och medarbetarundersökningar.
Behöver elevpengen höjas?
– Jag tänker att utredningen får ha sin gång och vi får se vad den leder till.