I förra veckan varslade kommunen sammanlagt 98 tjänster i gymnasie- och grundskolan.
Jonas Wendin, Beatrice Attered och Thomas Lundqvist arbetar alla som lärare inom den kommunala gymnasieskolan – två av dem på S:t Eskil och den sistnämnde på Rekarnegymnasiet.
Det de har gemensamt är att de har tröttnat på hur skolan sköts.
Att skolan i Eskilstuna behöver spara har stått klart en längre tid. Totalt handlar det om 90 miljoner kronor som saknas för gymnasieskolan, grundskolan och förskolan tillsammans. Förra veckan varslades 72 tjänster i grundskolan och 26 i gymnasieskolan.
Men det hade kunnat undvikas, enligt lärarna.
– Det är ett korkat beslut, de lägger pengar på helt fel ställen, säger Thomas Lundqvist, lärare i företagsekonomi och juridik på Rekarnegymnasiet.
2019 tog kommunen beslutet att bygga ytterligare en gymnasieskola i Eskilstuna för att möta befolkningsutvecklingen i framtiden, det efter en utredning som gjordes baserat på befolkningsprognoser. Men i samma veva infördes nya mer restriktiva migrationslagar, vilket gjorde att befolkningsprognosen skrevs ned och kommunen gjorde därför en felräkning när gymnasieskolorna sågs över – något som tidningen skrivit om tidigare.
Lärarna anser att förvaltningen och politikerna inte berättar den egentliga orsaken till att kommunen nu behöver spara – det vill säga felräkningen, enligt dem. I stället anges bland annat inflation och pandemin som orsaker.
– Om man ska skylla på inflation och pandemi – då måste man också kunna presentera siffror. Det är väldigt svepande att bara säga "det är svårt med inflationen och alla har det svårt nu". Jag är övertygad om att man skulle se tydligt att det faktiskt handlar om feltagna beslut, säger Jonas Wendin, lärare i geografi och samhälle på S:t Eskil.
I samband med att tjänsterna inom gymnasieskolan berättade Lina Axelsson Kihlblom, chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun, omorganisationen är nödvändig för att skolan ska fungera framöver.
– Som jag sagt tidigare kommer 2024 vara ett utmanande år även för Eskilstuna kommun. För gymnasieskolans del innebär det 26 övertaliga tjänster. Vi måste anpassa vår organisation till de givna budgetförutsättningarna, sa hon till Eskilstuna-Kuriren då.
Lärarna som tidningen har pratat med har förståelse för att kommunen behöver spara pengar när elevantalet inte är lika stort som man planerat för. Men de tror att man skulle kunna spara mer, och behålla fler tjänster, om kommunen prioriterar annorlunda. Exempelvis genom att se över tjänsterna på förvaltningen och att göra sig av med lokaler som inte används.
En alternativ skulle exempelvis vara att lägga ner Zetterbergsgymnasiet, som inte har så många elever, anser Thomas Lundqvist. Han får medhåll av de andra. Enligt siffror från barn- och utbildningsförvaltningen kostar lokalerna på Zetterbergsgymnasiet 8,2 miljoner kronor per år samt 1,2 miljoner kronor i städkostnader – dock hyr de sedan en tid tillbaka ut delar av lokalerna till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.
– Jag har svurit över Zetterbergsgymnasiet sedan det startade, som kostar enorma pengar. Det är miljoner som man skulle kunna spara in genom att lägga ner en skola och flytta eleverna till andra gymnasieskolor, säger han.
Lärarna anser att det finns andra sätt att spara pengar på. ett alternativ skulle kunna vara att lägga ner Zetterbergsgymnasiet, enligt dem.
Jonas Wendin ställer sig kritisk till hur utredningen av omorganiseringen har genomförts. Enligt honom fick konsultgruppen inte ta fram vilka förslag som helst, exempelvis så fanns inte nedläggning av Zetterbergsgymnasiet som ett alternativ.
– Jag var själv med på mötet där konsulterna presenterade sitt uppdrag och frågade då om de skulle kunna lägga fram en kostnadseffektiv lösning som går utanför ramverket som kommunen gett. De svarade att de hade ett uppdrag att utgå från och att det är det här som gäller.
Läraren Beatrice Attered anser att det finns tillräcklig kvalitet på undervisningen i Eskilstuna, men att lärarna måste få rätt förutsättningar.
Om varslen om uppsägningar blir verklighet skulle det få långt gående konsekvenser för samhället, menar Jonas Wendin.
– Att skära ner i skolan tror jag är helt fel väg att gå. Det finns andra möjliga lösningar, men man väljer att bortse från dem. Alla de här neddragningarna drabbar eleverna ytterst och jag tror att problemen med kriminaliteten här i stan kommer att bli svårare.
Beatrice Attered, lärare i samhällskunskap och företagsekonomi på S:t Eskil, instämmer:
– På politiker och förvaltning låter det som att vi kommer lyckas bibehålla samma nivå på undervisningen – vilket är omöjligt med de här nedskärningarna. Nedskärningarna innebär större elevgrupper, mindre tid för varje elev, mindre tid för relationsbyggande, mindre tid för planering av god undervisning – allt sådant som vi vet är nödvändigt för en undervisning med hög kvalitet och en trygg skolgång, säger hon.
Hon vill nu se krafttag från förvaltningen och politikerna för att skolan ska fungera i längden.
– Jag efterfrågar en långsiktig strategi för skolan som jag tycker saknas.
Är det något mer ni vill tillägga?
– Det är i så fall rop till föräldrarna i kommunen: De måste ställa krav. Det är inget kvalitetsfel i undervisningen hos lärarna. Om eleverna kommer hit kommer de att lära sig massor och vi kommer ta hand om dem bäst vi kan. Men vi ges inte förutsättningar för att göra det. Det är alltså inte ett operativt fel utan ett strategifel, säger Beatrice Attered.
Lina Axelsson Kihlblom, barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun.
Lina Axelsson Kihlblom håller med lärarna om att lokaler som inte används bör ses över – något som ska ske inom kort.
– Vi kommer fatta beslut om lokalfrågan både inom gymnasieskolan och grundskolan, inom kort. Men den är lite komplicerad och kräver att man tänker både hit och dit. Till sist handlar det om var vill elever gå någonstans.Vi har skolor dit många söker och det finns andra skolor dit väldigt få söker, säger hon.
Arbetet med att se över lokaler pågår för fullt, däremot är det inte aktuellt att lägga ner någon skola i dagsläget, enligt Axelsson Kihlblom.
– De är ju alla populära, vi kan inte lägga ner utbildningar eller skolor som är väldigt populära. Zetterbergsgymnasiet är den skola som kanske ökar mest och alla våra fyra kommunala gymnasieskolor har väldigt tydliga profiler som kommer att bli ännu tydligare i framtiden. Men det här är en process och vi är nu mitt i den. Rektorerna är involverade och man diskuterar hur det här ska bli så bra som möjligt, säger hon.
Flera lärare uttrycker oro kring att undervisningen kan påverkas negativt om tjänster försvinner. Hur ser du på det?
– Det är stora organisationer, många elever, många lärare och jag vet att man satsar på god kvalitet i undervisningen. Så min förhoppning är att dessa förändringar tillsammans med de strukturella förändringar man gör kommer göra gymnasieskolorna minst lika bra, säger Lina Axelsson Kihlblom.
Under förra veckans fullmäktigesammanträde yrkade Liberalerna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet på att skjuta till sammanlagt 70 miljoner kronor till skolan i Eskilstuna – ett förslag som röstades ner av den politiska majoriteten och Sverigedemokraterna.