Vårdbiträdet Stine Christophersen kunde inte vara tyst när hon såg hur de äldre på hennes boende dog på grund av brist på skyddsutrustning och rutiner under pandemin. Hon gick ut i Expressen och berättade. Arbetsgivaren gav henne en erinran för illojalitet. Nu riskerar cheferna straff i form av böter och fängelse.
Men Stine är inte undantaget som bekräftar regeln. Det visar inte minst vår nya stora enkät om öppenhet bland Sörmlands myndigheter. Kunskapen om offentlighetsprincipen, där meddelandefriheten är en bärande del, är alarmerande dålig.
Flen och Oxelösund sticker ut tillsammans med Regionen. Samma myndigheter vars topptjänstemän var initiativtagare till mörkläggningen av smittan under pandemin.
Och i vår nya enkät har Oxelösunds och Flens anställda i högre utsträckning än i andra kommuner, instruerats att inte prata med media. De har i mindre utsträckning än andra fått information om sina rättigheter att läcka uppgifter. Och de tror i betydligt högre utsträckning än övriga att GDPR även gäller medier, vilket är fel.
De är dessvärre ingen överraskning. Vi ser det hos många myndigheter. Men allra mest i Flen. Här idkas "pappersbromsen" fullt ut. Inte minst i samband med denna enkät. När undertecknad i ett möte med kommunjuristen Niklas Witt och direktören Håkan Bergsten frågar om de försvårar insynen, säger de att kommunen inte får skicka handlingar med personuppgifter digitalt. Inte ens mellan myndigheter. På frågan hur mycket det kostar att skriva ut 100-tals handlingar varje dag för varje förvaltning, porto och arbetstid, börjar de skruva på sig.
Det är givetvis nonsens.
Under åren har vi nekats att se en mängd handlingar från Flen. Och besluten är godtyckliga. Vi får inte se handlingar för att de innehåller fastighetsbeteckningar, namn på kommunanställda, namn på tipsande invånare. När vi begär ut ansökningarna till näringslivschefstjänsten så lämnas dessa ut, men man kluddar över bilderna på ansökanden. Chefsjuristen Niklas Witts svar i dagens intervju om varför man inte lämnar ut epostlistan säger en del om inställningen till öppenhet: "... man kan lämna ut den elektroniskt. KAN är ordet. Det är alltså ingen skyldighet.".
Men det finns ljusglimtar i årets enkät. Vingåker och Länsstyrelsen, som båda redan 2020 var bättre än övriga, har blivit ännu bättre i år.
Och det är ingen tillfällighet, utan ett resultat av medvetet och idogt arbete. Kommundirektören i Vingåker hänvisar till och med till vår granskning 2020 som en anledning till förbättringen. Och länsstyrelsens jurist slår fast att insynen i myndigheten är avgörande för förtroendet hos medborgarna.
Att ansvariga tjänstmän har så radikalt olika syn på vår grundlag är oroväckande. Och vi har ju sett hur dåligt den fungerat i praktiken i Sörmland under pandemin. Och då på högsta nivå. Att det sipprar ner är ofrånkomligt.